Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
97
den småvexta, småhornade och stundom alldeles hornlösa
boskapen i Wales och på högländerna i Skottland o. s. v.,
dels från den likaledes diluviala Bos frontosus Nilss.,
derifrån enligt namngifvarens åsigt måhända den mindre
stor-vexta, småhornade och ofta kulliga rasen kunde härstamma,
som förekommer i fjälltrakterna i Norge och liksom B.
frontosus har en högt uppstående knöl emellan hornfästena öfver
nacken. Det är dessutom antagligt, att några af de
nuvarande europeiska boskapsraserna redan i Asien blifvit tämda
och under folkvandringen införda; man finner nemligen i
nyssnämnda verldsdel ännu lefvande vilda oxarter, hvarjemte
fossila lemningar af dylika derstädes blifvit anträffade.
Ingen anledning har man deremot att förutsätta, det några
tama boskapsraser skulle leda sitt ursprung från Bison
euro-paeus Ow. — Arterna af detta genus eller subgen. Bison
skilja sig dessutom väsendtlig! från all tam boskap af det
egentliga slägtet Bos derigenom, att den kullriga pannan hos
dem är bredare än lång, hvarjemte deras utåtriktade horn äro
fästade något styrke framför frontoparietallisten. Förtigas
bör icke heller den omständigheten, att arterna af subgen.
Bison sakna den första afdelningen af magen eller den s. k.
våmmen (ingluvies eller rumen), som hos species af det
egentliga slägtet Bos är den rymligaste af alla
Vid Societetens sammanträde den 20 Mars förlidet år
omnämnde jag den värdefulla gåfva, hvarmed H. M.
Kejsaren läckts hugna härvarande zoologiska museum, bestående
i ett vackert exemplar af Bison europaeus Ow. — Detta
exemplar blef straxt derefter uppstoppad! och uppställdt samt,
utgör nu den mest framstående prydnad i vårt museum. Då
hittills om denna ännu i Lithauen i nästan fullkomligen vildt
tillstånd lefvande art ingenting finnes publiceradt i vårt land
och intresset för densamma hos oss numera betydligen
stigit, tror jag mig gå fleres önskningar till mötes, då jag i
öfversigten af Societetens förhandlingar särskildt om denna art
lemnar ett utdrag ur de många äldre och nyare arbeten och
uppsatser, deri mer eller mindre utförliga notiser meddelas
beträffande denna arts förekomst och lefnadsförhållanden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
