Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94
3 (1 p.) andabse, (2 p.) inmunse, (3 p.) innase etc., men
efter ord på vokal: (1 p.) nidabse, (2 p.) nimunse, (3 p.)
ninse, ninabse etc.; i presens, sg. 1 (2 p.) mumunsë, (3 p.)
munasë, munsë e te. Freqventativum med inkorporeradt
objekts-pronomen heter i form 1, preter. sg. 1 (2 p.) mumunsese,
(3 p.) munasese o. s. v. — Man kunde, såsom en 2
konjugation anse de verb, hvilka i roten slutande på konsonant,
fördubbla denne i presens, med efterföljande
prolongations-vokal; t. ex. aktiv., form 1, preterit. sg. 3 insem, pl. 3
in-semmus, pres. sg. 3 insemmu, pl. 3 insemmune; freqventativ.,
form 1, pret. sg. 3 insemsem, pres. sg. 3 insemsemmu, form
2 kausativ., pret. sg. 3 indasemsem, pl. 3 indasemsemmus,
pres. sg. 3 indasemsemmu, pl. 3 indasemsemmune, o. s. v.
IX. Verbum substantivum behandlas för sig. Någon
särskild egendomlighet utmärker dock hvarken gån "vara11
eller ik, som af bemärkelsen "stå11, Lat. stare, utvecklar den
af "existera"; ty de böjas båda fullkomligt regelbundet.
Begreppet "icke vara" kan återges genom separat pronomen,
föregånget af negationen nu, t. ex. addamu numen "du är
ej min far", men det eger ock ett eget verb mea. Detta
förblir dels oböjligt och förstärkes af nu. eller
negationen uteblir och böjningen sker sålunda: 1 p. meata, 2 p.
meazaemen, 3 p. meaene. Att mea är en derivation af
negationen me är sannolikt, men mycket återstår ännu att
undersöka beträffande detta verb.
X—-XII. Partiklarna. I likhet med andra turanska språk
begagnar Akkadiskan Postpositioner, hvilka vi redan känna
från läran om deklinationen; här må tilläggas, att de äfven
förekomma i sammansatt skepelse, såta och säga "i midten",
anna "ofvanför", o. s. v. Men högst oväntadt är, att
Akkadiskan dessutom eger Prepositioner, ki och kita "med", så
"i midten", m. fi.; de skola i sjelfva verket vara nomina,
följda af genitivus, t. ex. si "framför", egentligen "öga",
"syn", såsom si gat "framför" 1. "i åsyn af en oxe". Så
bildas ock Ad ver ben af nomina, nämligen dels med as, t. ex.
belas "i slutet" af bela "slut", dels med bi, t. ex. galbi^và
1-deligen" af gal "väldig", danbi "mäktigt" af dan, dels med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
