Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
95
det lokativa la; efter antal användes ofta tåan "in summa".
Bland Konjunktionerna är den oftast nyttjade, kopulan ?<a;
negationerna nu och me förekomma aldrig i separat
ställning.
XIII. Ur Syntaxen må ock några egenheter anföras:
a) genitiven följer alltid efter sitt nonien och adjektivet
efter sitt substantiv; b) verbet följer regelrätt efter sitt objekt
och subjekt, ifall detta är utsatt; dock ske äfven undantag;
c) relativsatsen följer det substantiv, hvartill den hör; d)
postpositioner och pronomina suffixa till ett substantiv, som
regerar en genitiv eller har till sig ett adjektiv, ställes icke
efter substantivet utan efter geniliven eller adjektivet, t. ex.
sam belabiku "för dess hela pris", egentligen
"pris-hel-dess-för".
XIV. Sista kapitlet innehåller några betraktelser öfver
Akkadiskans slägtskapsförhållanden. Härom yttras bl. a.:
"Hvad omdöme man än må fälla om detta idioms närmare
eller fjermare förvandtskaper, synes det mig, att ibland
hittills kända språk Akkadiskan är att betraktas såsom typen
för en särskild grupp, en grupp, hvilken bör förenas med
den stora turanska familjen, tillochmed denna fattad i
inskränktare mening, eller dess af Max Müller s. k. nordliga
förgrening. Hvad som ställer Akkadiskan för sig, är
sam-manvaron af företeelser, hvilka hittills blott blifvit funna
isolerade i sinsemellan mycket olika tungomål, och hvilka
stundom synas nästan antipatiska". Med detta yttrande
å-syftas företrädesvis de kända fakta, att agglutinationen ofta
går ända till hvad man kallat polysyntetism, utan att orden,
för att bättre inkorporeras, behöfva på något sålt stympas;
att kasus uttryckas genom postpositioner vid sidan af
verkliga prepositioner; att verbet i aktivum använder
preforman-ter i stället för afformanter, o. s. v.
"Dessa fakta", fortsätter hr Lenormant, "tvinga oss att
anse Akkadiskan såsom förebild för en särskild grupp, hvars
plats är att söka i en större lingvistisk afdelning. De yttre
släktförhållandena synas mig föra allra närmast till de
ug-risk-finska idiomen, ehuru till viss grad äfven mot Turkiskan,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
