Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114
skor, såsom öl, porter o. s. v. Detta är en process som
försiggår vid den operation, genom hvilken materialet till sjelfva
alkoholjäsningen beredes. De ämnen från hvilka man här
utgår, det vill säga sädesarternas frön eller rotfrukter, sådana
som potates, innehålla nemligen ej något färdigbildadt
socker, utan endast den kropp som man kallat stärkelse. För
att öfverföra dessa ämnen i det stadium att de kunna
undergå jäsning, måste man låta dem komma i beröring med det
ämne som man kallar malt, hvilket åter är korn, som just
håller på att gro. Genom ett närmare studium af det som
härvid försiggår, fann man att just vid groendet stärkelsen
genom upptagande af vattnets elementer öfvergår till jäsbart
socker, och att en liten portion sådant groende korn kan
till socker öfverföia stora mängder stärkelse, äfven om denna
tinnes utom sjelfva det korn der groningen äger rum. Ännu
ett exempel kunna vi hemta från kärnan af en annan vext,
nemligen från mandlarne, och särskildt från det. slag af dem
som man kallar bittermandlar. Från dessa kan man
framställa en vackert kristalliserande förening, som består af kol,
väte, syre och qväfve och hvilken man kallat amygdalin.
Man har vidare vetat att då krossade bittermandlar få stå
tillsammans med vatten detta amygdalin ganska snart
sönderdelas, och att det då bildas trenne ganska intressanta
föreningar, nemligen den aromatiska benzoealdehyden, den
ytterst starkt luktande och giftiga blåsyran samt det vanliga
drufsockret. Till slut må ännu anföras att hos en mängd
vexter finnas andra med amygdalinet likartade ämnen, som
blifvit kallade glycosider, och hvilka utmärkas deraf att de
alla, under vissa förhållanden sönderfalla i drufsocker och en
eller Here andra föreningar.
Alla dessa och många med dem ännu likartade
fenomener. har man nu, som sagdt, jemte de tidigare nämnda,
hänfört under det gemensamma begreppet af
jäsningsfeno-mener. Men hvad är det som härtill gifver anledning?
Hvilken likhet finnes det emellan dem? Detta kunna vi finna
om vi litet närmare betrakta tillgången vid dem och om vi
då göra början med ett af de sistnämnda exemplen, så finna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
