Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
115
vi, som jag redan nämnde, att amygdalinet sönderfaller på
det anförda sättet endast om det får komma i beröring med
mandlarnes öfriga massa jemte vatten. Vid undersökning af
denna massa har man derifrån kunnat utdraga och i
temmeligen rent tillstånd framställa en amorf kropp, som i
mycket har likhet med de ägghvitartade kropparne och som man
benämnt emulsin, och det visar sig att det är denna
förening, hvilken äfven lättare erhålles ren från de söta
mand-larne, som har förmågan att bringa amygdalinet att
sönderfalla i blåsyra, benzoealdehyd och socker. Samma kropp
måste äfven nödvändigt vara närvarande för att få de öfriga
glycosiderna att undergå de antydda
sönderdelningsproces-serna: och det egendomliga dervid är, att mycket stora
mängder af dessa sönderfalla, om helst litet af denna emulsin
finnes med, samt att från den sjelf ingen del ingår i de nya
föreningar, som bildas.
Vid stärkelsens öfverförande till socker i maltet och
de massor, med hvilka man skall företaga sprit-jäsning,
finna vi ett alldeles likartadt förhållande. Man kan
nemligen från det groende kornet frigöra en substans, som man
kallat cHastas, hvilken till sammansättning och öfriga
egenskaper har mycken likhet med ägghvitartade ämnen, och det
är nu denna kropp som har förmågan, att, i belt liten mängd
blandad till stärkelse, som är fuktad med eller uppslammad
i vatten, öfverföra denna till drufsocker under upptagande
af vattnets elementer. Och härvid förändras visserligen
dias-tasen sjelf äfven något, men ingen del af dess substans
ingår i den nya föreningen.
Vända vi oss slutligen till de tidigast omtalade
processerna, alkoholsjäsningen och de sura jäsningarne, så finna vi
här äfven likartade förhållanden. Fullkomligt rena
sockerlösningar jäsa ej, men om de hålla i sig upplösta eller
uppslammade vissa ämnen, synnerligast den substans man
kallar jäst eller öljäst, så begynner jäsningen snart och sockret
ger alkohol och kolsyra.
Det gemensamma i alla dessa processer är således det,
att vid hvar och en af dem de ämnen som deltaga i reak-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
