Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
116
tionen icke, såsom vid de vanliga kemiska processerna, verka
i bestämda, engång för alla gifna proportioner, utan att en
liten obestämd qvantitet af dem kan bringa stora mängder
af de andra att undergå total förändring. För dessa, i så små
qvantiteter verkande kroppar antog man det redan tidigare
begagnade namnet ferment.
Men huru verka nu dessa ferment? Detta är just
huf-vudfrågan, och härom är det som man så mycket diskuterat
och ännu fortfarande diskuterar. Mångfaldiga förklaringar,
som dels rört enskilda företeelser och dels sökt omfatta allt
hithörande, hafva under vårt sekel blifvit försökta och jag
skall i det följande i korthet söka redogöra för de
vigtigaste af dem samt gifva en framställning af huru denna fråga
nu står. Det kan då vara skäl att främst omnämna den
åsigt som hyllades af den celebre franske kemisten Gay
Lus-sac, hvilken var den som först uppställde den formel för
tillgången vid alkoholjäsningen som jag tidigare anfört. För
att förstå hans uppfattning måste jag dock först vidröra ett
faktum som är välkändt af alla älskare af konserverade
grönsaker, och en operation som ofta i våra hushåll företages
just för sådanas konservering, och hvilken först infördes af
Appert i början af seklet. Den består, som kändt, deri att
man under en lid inställer det kärl hvari den kropp som
skall konserveras befinner sig, i kokande vatten, samt sedan
mycket noga tilltäpper detsamma, hvarefter det kan
förvaras huru länge som helst, utan att innehållet tager någon
skada. Skulle man deremot hafva tilltäppt kärlet utan
föregående kokning skulle man snart derinne hafva observerat
att sönderdelningsprocesser, analoga med jäsning snart tagit
sin början och förstört det hela. Orsaken härtill sade Gay
Lussac är den, att om man ej verkställer kokningen så
inneslutes jemte ämnet äfven atmosferisk luft i kärlet och det
är då dennes syre som framkallar jäsning. Kokar man
deremot så utdrifves en del af luften och syret i den del deraf
som ännu blir qvar, bindes derinne af en del af sjelfva
ämnet. Hans jäsningstheori var således den, att det är luftens
syre som är den egentliga orsaken till jäsning och dermed
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
