Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120
väl hoppas att i framtiden utreda allt flere, och då bland
dem äfven åtminstone en del af jäsningsfenomenen. Vi äro
visserligen ännu långt härifrån och ofantligt stora
svårigheter möta, men nog torde man dock redan nu kunna antaga
den satts som uttalas af den franska kemisten Berthelot, som
har så stora förtjenster just hvad studiet af hithörande
företeelser beträffar, då han säger om dem, att det ej finnes
något skäl att anse, det vid dem ej vore verksamma de
vanliga krafter som betinga öfriga kemiska förändringar.
Hyllar man nu denna åsigt och inser huru mycket
arbete som ännu behöfves för att rätt förklara de invecklade
processer, om hvilka här varit fråga, så måste man finna sig
lika litet tillfredsställd med den Liebigska jäsuingstheorin
som med den katalytiska. Den är dertill alltför ailmän och
sväfvande. Den har äfven under de sednare tiderna alltmer
och mer blifvit angripen och för hvarje dag förlorat flere
och flere af sina anhängare. Den strid som mot densamma
förts har dock egentligen utkämpats på ett annat område än
det på hvilket vi nu sednast rört oss. Det har nemligen ej
så mycket varit fråga om att visa det man ej med tillhjelp
af den kunde förklara sådana processer som t. ex. blåsyrans
och sockrets bildning från amygdalinet i de bittra inandlarne
och i allmänhet sådana processer der fermentet är en
bestämd kemisk förening, som man från en vext eller
djursubstans kan isolera, utan det har gällt just de sedan äldsta
tider kända jäsningsfenomenen, alkoholjäsningen och de deu
närmast stående. Man har nemligen velat visa att denna
theori alldeles ej i dessa fall passar, emedan fermentet här
icke är nägon enkel kemisk förening, som vore stadd i
sönderdelning, utan ett lefvande väsende.
Att öl- och vinjästen borde betraktas såsom organismer
är en tanke som redan tidigt i vårt sekel uttalades, utan att
likväl då vinna någon uppmärksamhet. Sednare framträdde
den på 1820-talet, så väl i Frankrike, der den förfäktades af
Cagjxiard de la Tour som ock i Tyskland, der Schwann var dess
förkämpe. Denne sednare uttalade äfven då redan den åsigt
att denna organisms, jästsvampens, lif stode i ett innerligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
