Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
45
slipningen afskurit den tydligaste genomgångsytan, lätt
genom sin ytterst starka dichroism såväl från augiten som
nra-liten. På de ställen, der dessa sednare äro mera
sammanträngda finner man äfven svarta ogenomskinliga partier af
magnetit. Dessa äfvensom augit- (resp. uralit-J kristallerna
äro merendels utsträckta i en och samma riktning, hvaraf
den skiffriga eller streckade strukturen hos denna bergart
betingas.
Diorit från Hattula, som i geologiskt hänseende synes stå
uralitporfyren ganska nära, skiljer sig i afseende på sin
pe-trografiska beskaffenhet ganska mycket derifrån. Under
mikroskopet visar sig uti en hvit felsitisk grundmassa, bestående
af grumligt oklar fältspat och klara, lifligt polariserande
qvarzkom, gröna hornblende-individer af ganska betydlig
storlek (0,7 mm i medeltal) och företrädesvis gående i en
riktning, samt gulbrun biotit. Hornblendet är starkt
dichroi-tiskt: grönaktigt blå med stark absorbtion i riktning af den
minsta elasticitetsaxeln (c), hvars afstånd från hufvudaxeln
är föga betydligt, grönaktigt gul i andra riktningar.
Glim-mern är dels afskild i breda oregelbundna taflor och visar
då ingen dichroism, dels i långsträckta, starkt striinmiga
individer, hvilka påminna om bronzit, men skilja sig genom
sin ytterst starka absorbtion parallelt med denna riktning;
de förra äro således afskurna parallelt med basiska planet,
de sednare i sned riktning deremot. Såväl hornblendet som
glimmern äro klara och genomskinliga samt förete inga
mikroliter med undantag af enstaka partier af magnetit, som
dock i denna bergart visar sig i mindre mängd än i
föregående.
Diorit frän Tohmajärvi, hvars förhållande till den
härstädes uppträdande skifferbildningen jag omnämndt i min afh.
om östra Finlands prim. form. (1. c. p. 254), påminner i
petrografisk hänseende mycket om den föregående. Äfven
den innehåller såsom hufvudbeståndsdel en grön hornblende
med stark dichroism och absorbtion, vanligen afskild i
knipp-formigt aggregerade kristaller och inbäddade uti en
blandning af hvit, men genom förvittring vanligen grumlig och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
