Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2
karakter, sådan den på monumenten träder mot oss,
äfvensom någon förvandlskap i ordförrådet, ett turkisk-tatariskt
eller ural-altaiskt ursprung sannolikast.1’1 Och Lenormant,
som deråt egnat mycket omfattande undersökningar,
uttrycker sig: "Vissa fakta tvinga oss att anse akkadiskan såsom
förebild af en särskild grupp, hvars plats är att söka i en
större linguistisk afdelning. De yttre slägtförhållandena
synas mig föra allra närmast till de ugrisk-finska idiomen,
ehuru till viss grad äfven mot turkiskan, mongoliskan och
till och med tungusiskan. Jag tror derföre, att Oppert var
ledd af en verklig inspiration, då han redan år 1857 sade,
att det språk, som talats af kilskriftens uppfinnare, stod
nära de för-ariske invånarnes i Medien samt hör till den
turanska familjen, äfvensom år 1859: att dess mest
betecknande drag röja slägtskap med den ugrisk-finska gruppen.^
Min afsigt är icke nu att redogöra för de skäl, på
hvilka ofvanstående, vid första ögonkastet nog öfverraskande
uttalanden stödja sig, och det så mycket mindre, som jag
redan ofta förut, samt senast i denna Öfversigts 15:de häfte
vid anmälan af Lenormants "Etudes AccadiennesV), ordat
derom. Hvad man i saken vill tänka, torde det imellertid
för hvar och en fördomsfri, för hvar och en, som icke
in-pyrat sig i subjektiva älsklingsmeningar a priori, vara klart,
att här föreligger ett af de nog glestsådda fall, då den
europeiska vetenskapen för en af sina största frågor har ett
direkt behof af handräckning från finske språkforskares sida,
af de’"Scythiske lilologerne", såsom redan Westergaard sade.
Jag menar naturligtvis dem bland desse, hvilka jemte att
förfoga öfver ett godt gehör för sitt eget folkmåls ljud och
lagar, ined ett af allmänna historiska och linguistiska studier
uppodladt omdöme förena grundliga insigter ej mindre i
öfriga turanska, i synnerhet turkiska språk, än i de
semitiska, hvilka sistnämnda för kilskriftens läsning och tydning
äro af så afgörande vigt. Må det slutliga resultatet af all
använd möda bli de hittills uppstälda lärornas
bekräftelse eller vederläggning (för min del förutspår jag det
förra), så vore det sannerligen mer än oförlåtligt, om de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
