Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
31
då dessa språk (med några enskilda undantag i
juraksamo-jediskan) ej hafva några veka vokaler. I
ostjak-samojedi-skan forekomina både hårda och veka vokaler i samma ord,
likaså äfven i syrjänskan. Ostjakiskan, der ö, ii myckel
sällan och blott dialektvis förekommer, samt lappskan, som
äfven saknar dem, närma sig således de nordsamojediska
språken. Ytterligare kunna votjakiskan, estniskan, liviskan
och vepsiskan anföras såsom bevis för frånvaro af
vokalharmoni i finska språk. Lenormant antar nu, atl
vokalhar-monin ännu ej utbildats i akkadiskan, och vill mot Castrén
göra troligt, att samma är förhållandet med de öfriga pråken
af denna stam, som ej iakttaga denna harmoni. Men äfven
om vi på goda skäl fasthålla Castréns uppfattning, så
inverkar detta icke på resultatet i närvarande fall För öfrigt
har L. själf (sid. 112, jfr 58) uppvisat att spår af en
vokalharmoni förefinnes i ordens s. k. förlängda form, der ordets
slutvokal är beroende af den föregående. De akkadiska
rötterna äro monosyllabiska, slutande på en vokal eller en
konsonant, såsom fallet äfven är inom de altaiska språken.
Då ordbildningen ännu är så litet känd och äfven i de
altaiska språken jämförelsevis ringa undersökt, vilja vi blot|
bland ordbiidningssuffixer i akkadiskan nämna (s. 129)
(ja, iJc, da, ba, ma, a, ka, med hvilka man lätteligen kan
sammanställa mer eller mindre liknande i de altaiska idiomen.
Kasussuffixerna åter, dessa talrika vid orden hängda
betydelsefulla tillägg, framstå i mycket såsom öfverensstämma!!•
de med förhållandet i de altaiska språken. L. uppräknar
för akkadiskan 16 kasus; bland hithörande suffixer kunna
Hera med lätthet identifieras med ännu befintliga rötter i
språket, på samma sätt som i de finska språken är falle!,
särskildt ined flera sådana kasussuffixer, hvilka endast
begagnas inom mindre grupper af desamma. Föröfrigt bör
märkas del med de altaiska språkens vana fullkomligt
öfverensstämmande sättet att sammansätta flera kasus-suffixer och
derigenom bilda nya; så bildas af den enkla superessiven
ye och possessiven lal den sammansatta sublativen gelal
och delativen lalye, på samma sätt som i finskan de sam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
