Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
mansatta suffixerna sta, l-ta och s-na (= ssa), l-na (Ila)
genom föreningen af tvenne särskilda suffixelementer. I
sammanhang härmed böra postpositionerna betraktas. Äfven
i akkadiskan utgöra de kasus af nomina och kunna såsom
sådana förbindas med nominalsuffixer. Så heter det af
muX öfver: muX-mu öfver mig, muX-na eller muX-bi öfver
honom, ki-na med honom, såsom man i ungerskan kan säga
nek-em åt mig, bel-éd in uti dig o. s. v. Af ki ställe, men
såsom postposition "ined,’" får man på detta vis med tillägg af
kasusändelsen ta: ki-mu-ta med mig, ki-zu-ta rned dig,
ki-ni-ta med honom o. s. v. (s. 255), en förbindelse som
väl icke öfverensstämmer med ordningen i finskan, t. ex.
pää-lle-ni, luo-kse-ni, men finner sin fulla motsvarighet i
de ungerska konstruktionerna: kert-em-be trädgård - min
- uti, hdz-am-nak hus - mitt - till1). Såsom de altaiska
idiomen öfverhufvud känner akkadiskan icke lill något
grammatiskt genus; köns-skilnaden betecknas stundom genom
bifogandet af stafvelsen rak med betydelse: kvinna, hona.
I alla de turanska språken ha adverbierna en särskild
karakter, i det att nästan hvarje af dessa språk bildat dem
oberoende af de beslägtade tungomålen; endast
bildningssättet är gemensamt för dem alla. De utgöra nämligen till
största delen kasus af substantiver, hvarföre de ofta till form
och betydelse sammanfalla med postpositionerna, från hvilka
de endast genom sin användning skilja sig. För samma
ändamål användas äfven åtskilliga pronominalstammar i
vissa kasus. Akkadiskan bildar nu sina adverbier på
liknande vis, hvarpå L. anför en mängd exempel (s. 264).
Hvad verbbildningen beträffar, så har denna i
akkadiskan en egendomlig prägel. Hvarje verbalrot kan genom
’) Jag har förut (Öfversigt af den Finsk-ugriska
språkforskningen s. 91) på grund af Schraders framställning anfört kita såsom
partikel, hvilken begagnades med infigerade former af
personalpronomen, ett förhållande som inom de altaiska språken saknade
motsvarighet. Lenormants nya tolkning ställer förhållandet i klarare
dager, hvarföre jag här ofvan påpekat detsamma i jämnbredd med
den liknande företeelsen i ungerskaii.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
