Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
33
blott fördubbling bilda freqventativa, faktiva och intensiva
stammar. på samma sätt som i nominalbildningen härledda
ord kunna bildas genom radikalens fördubbling, påminnande
om det ungerska föfö mycket hög, af fö hufvud,
külön-külön individuelt, af külön särskild, dlbdäb, diribdarab in.
11. (ifr. sid. 124). Till dessa verbalrötter kunna nu fogas
en mängd olika bildningstafvelser, hvar och en ägande sin
funktion såsom förlänande verbet kausativ, reciprok,
aug-mentativ o s. v. betydelse, alldeles på sätt som
förhållandet är hos de finska, turkiska och flera andra af här nämda
språk. Men det egendomliga förhållandet råder i
akkadiskan, att man har hvarandra fullkomligt motsatta sätt att
förbinda dessa funktionsstafvelser med verbalroten. Det
vanligaste konjugationssättet består deri, att dessa partiklar,
liksom äfven personalpronomina, sättas framför radikalen, ett
förhållande som Lenormant kallar prépositiv konjugation.
Denna utmärker sig dock ytterligare derigenom, att
tempus-och numerus-tilläggen, om sådana finnas, ställas efter
radilen. Men äfven en s. k. postijositiv konjugation
förekommer, i hvilken såväl de betydelsen modifierande stafvelserna
som personbeteckningen sättas efter radikalen; denna
kon-jugationsart är dock sällan bruklig. En tredje konjugation
är den perifrastiska, som använder hjelpverbet men "vara11
och ersätter passiven. Af dessa verbformer likna de två
senare konjugationssättet i de finsk-ugriska och
turkisk-tata-riska språken. Den prepositiva konjugationen åter finner
sin motsvarighet i mandschuiskan, som förbinder de skilda
elementerna i följande ordning: personalpronomen —
radikal — tempus-tillägg. Castrén och Max Muller betrakta
mongoliskan och mandschu såsom representanter för det
turanska verbets äldsta gestaltning, i hvilken personalpronomen,
så framt detta uttryckes, alltid sättes före verbstammen. I
burjätiskan samt hos tunguserna vid Njertschinsk har man
dock redan begynt foga pronominerna efter själfva verbet,
såsom Castrén antar genom inflytande från jakutiskan.
Vanligen bortlemnar man dock hela pronominet, hvarigenom
verbet får utseende af att vara impersonelt, ett drag som
3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
