Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
35
hållanden, i hvilka Lenormant lill viss grad uppvisar
öfverensstämmelse med de altaiska språken.
Hvad som ger dessa formella öfverensstämmelser en
större betydelse än eljest är, att de icke återfinnas inom de
ariska eller semitiska språken, som till sin formala struktur
i väsentlig grad afvika både från de altaiska språken och
från akkadiskan. Men härtill komma ännu andra likheter,
som ej mera hänföra sig blott till ett motsvarande
utvecklingsstadium, utan vid hvarje undersökning angående
språklig förvandtskap utgöra hufvudsak: materiel
öfverensstämmelse i de formala elementerna. Lenormant uppställer (s.
131) för akkadiskan 14 särskilda kasusformer med olika
ändelser, hvilka till största delen kunna identifieras med
attri-butiva rötter som ännu i sitt isolerade tillstånd begagnas i
språket. Han anmärker dock med skäl (s. 405), att man
bör skilja mellan ursprungliga och deriverade suffixet-; de
senare utbildar hvarje språk för sig och sådana förekomma
mycket talrikt i akkadiskan, liksom exempelvis i ungerskan.
Såsom primära suffixer, kvarlefvor af en deklination äldre
än den individuela utbildningen af de språkfamiljer hvilka
böra räknas till den altaiska stammen och derföre mer
eller mindre t>dligt framträdande hos dem alla, anser han
böra antagas följande sex:
en abblativ med suffix na,
inessiv o. elativ ta,
illativ ku,
kvalitativ o. adverbial as,
adessiv o. instrumental la, li,
determinativ bi.
De återfinnas under dessa former i akkadiskan, dock
delvis med någon modifikation i betydelsen; så begagnas
na såsom instrumental-modal kasus, stundom äfven såsom
genitiv-ablativ. Lenormant uppställer utförliga tabeller för
dessa suffixers återfinnande i de altaiska språken. Men
äfven utan att i allo godkänna dessa eller antaga riktigheten
af de förutsatta sex ur-kasus, framgår dock redan ur de af
Castrén gjorda undersökningar, huru nära akkadiskans enk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
