Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
37
vila ("myckel"), turk. lar, mong. nar men äfven t, ut, ut, och i
de samojediska språken t, en aspiration’, ostj. samoj. la väl
lånad från turkiskan, tungus. I, karnas. samojed. san, hvilket nära
öfverensstämmer med tselmv. sam, och ännu dertill je\
sannolikt en kollektivform, enligt Castrén. Anmärkningsvärd är
likheten mellan akkad. mes och suff. mas i det beslägtade mediska
språket, hvilken der användes för bildningen af kollektiva, mes
sjelf har såsom radikal betydelsen "mycken, talrik" och det
andra pluraltecknet ene den af "samling, förening."
Bildningen af dualis sker génorn fogandet af
räkneordet kas två till stammen: si-kas de begge ögonen, en
bildning som Lenormant anser föreligga äfven i de öfriga
språkens dual-former: lappskan g, jur. samojed. ha\ g, k, tawgi
gai, ostj. sam. g, k, ostjak. kan, gån. Redan förut har
Bol-ler sökt härleda dualistecknet i lappskan och ostjakiskan ur
räkneordet kat två. Stundom bildas åter den akkad
pluralen genom ordets fördubbling, ett förfaringssätt som
återfinnes i några af de äldsta pluralformerna i mandschuiskan.
Den engelske kilskriftforskaren Sayce har för två år
sedan i Zeitschrift der D. Morgeni. gesellschaft sökt
uppvisa likheter mellan de akkadiska räkneorden och
motsvarande altaiska. Sedan dess har likväl kännedomen om de
förra gjort betydande framsteg, och L anser på grund af sina
jämförelser benämningarna för I—7 vara nära beslägtade.
Jag kan ej ingå på ett närmare skärskådande af talen i
hithörande språk, utan vill blott framhålla den af L. påpekade
likheten, der denna visar sig störst. Så närmar sig akk. id
1 till ostjak. it\ akk. kas 2 = ostjak. kat\ ak. is 3 =
tschuv. visse, jakut. ms; ak. bara 5 = uigur. bis (turk. tat.
s öfvergår i Hera finska språk till r); ak. as 6 = vog. kot,
ung. hat; akk. sesna 7 — mord. sisem. I afseende å dessa
jämförelser bör märkas, att de skilda grenarne af den
altaiska stammen icke sinsemellan uppvisa någon stor likhet
i räkneorden. Ville man häri se ett stöd för påståendet att
de icke äro beslägtade, så vore sådant förhastadt. Schött
har i sin undersökning om räkneorden i den finska
språkklassen för mera än tjugu år sedan ådagalagt, alt flera af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
