Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38
talbegreppen i en språkfamilj åtminstone enstaka
förekomma inom en annan och sålunda indirekte bevisa dessas
samband med hvarandra; så det ung. van, vän 10 (hatvan 60,
ötven 50) = tschuv. vonna, obd. ostj. än — turk. ön, un,
än (seksen 80; toksan 90); syrj. mis 10 (kökjamis 8) =
turk. mis (alt-mis 60), m. fl. Mest afvikande bland alla
äro de samojediska räkneorden, och dock finner Castrén
äfven bland dem likheter med de finska, såsom ok = lap.
okt-, side = mator. samoj. kidde = ostjak lmt, fet = ostj.
neda, fin. neljä. — Ordinalia bildas i akkadiskan genom
suffixen kam, kan, som Lenormant jämför med tscherem.
ordet kana, kanak gång.
Pronomina personalia i akkadiskan äro: mu
(medi-skan mi), i kasus obliqui mina jag: zu, zae du; an, na han,
och deras former såsom verbal och possessiv suffixer mu,
zu el. iz, an, un, in el. na, ne, ni. I utförliga tabeller
jämför L. dessa med pronominalformerna hos de altaiska
språken, deribland tredje persons pronomen med fin. hän,
ung. ön, turk. ol för ön (gen. on-un), burjät. ene, mandschu
i, för in. Men akkadiskan har äfven en annan serie af
isolerade pronomina: dab jag, mua el. men du. abba el. bab
han, hvilket sistnämda såsom suffix eller demonstrativ
pronomen heter bi. För de två sistnämda jämföres ostj. nen
du, samt jakut. och turk. demonstrativet bu = jenis. samoj.
suffixen för 3 person ba, hvilken han anser återfinnas äfven
i den finska affixen pi, vi för 3 pers. præsens. Ännu äger
akkad. för samma verbalperson en suffix sa, hvilken
identifieras med fin. se. Nu är visserligen fallet, att äfven de
indogermaniska språkens personalpronoinina måste hänföras
till de tre urformerna ma, ta, sa, hvilka sålunda
sammanfalla med de altaiska, och man kan ytterligare påpeka
äfven interrogativets urform ka såsom identiskt inom
hvardera området. Och likväl äger äfven här större,
öfverensstämmelse rum mellan de akkadiska och altaiska pronomina, i
det att också nominativformerna trognare bevarat den
ursprungliga karakteren. Första persons pronomen har
till-ochmed att uppvisa det för de finska språken så egendom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
