Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72
fallet, men för enkelhetens skull kan detta antagande göras
isynnerhet hvad beträffar den ena konduktorn eller jorden.
Uti luftkonduktorn är elektriciteten med all säkerhet
fördelad öfver en rymd, som omslutes utantill och innantill af
tvänne sannolikt i det närmaste koncentriska
revolutions-ellipsoidsytor, men verkan af denna rymd kan jemföras, om
ock ej i alla afseenden likställas med verkan af samma
elektriska qvantitet, som finnes i nämnda rymd, om denna
qvantitet är fördelad på en revolutionsellipsoids yta med en
bestämd yttäthet. Detta betraktelsesätt skola vi tillämpa och
antaga att denna yta är belägen på det afstånd från jorden,
uti hvilket luften har ett tryck af 5ram. Antages vidare, att på
jorden finnes en elektricitetsmängd Q och på luftkonduktorn
Q’, den förra negatif den senare positif, så hafva vi, om Y
och Y’ representera de bägge konduktörernas ytor samt W
och h" deras yttätheter,
k’ =‡ och h" ==yP
om de bägge konduktörerna tänkas skilda från hvarandra
och utan inverkan på hvarandra.
Yttätheteu skulle sålunda i detta fall kunna betraktas
utan synnerligt fel såsom konstant på hvarje punkt af
ytorna, men helt annorlunda blifver förhållandet om de, såsom
fallet är i verkligheten, stå den ena inom den andra, ty nu
kommer yttätheten att vara beroende såväl af konduktörernas
form som inbördes ställning till hvarandra. Kallas det
konstanta värde, som potentialfunktionen invid jordytan erhåller,
då konduktörerna intaga detta läge till hvarandra, Vx och
invid luftkonduktorns yta V2, så framgår af Greens och Clausii
matematiska behandling af förevarande problem ’), att den
elektriska yttätheten k’ på den inre konduktorn blifver
A’=J:Sr (i + c<±4±è)) a)
och på den yttre
’) Clausius Abh. über die Mech. Wärmetheorie; Anw. auf elektr.
Erschein. p. 73 (1866).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
