Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
143
omger mig; jag är rörd. Bemöda sig ieke mer, min nådige
Herre, att tala för en olycklig. Redan ligger ett skepp
se-gelfärdigt i Götheborg till Amerika Der finnes ingen
akademi, der plattheter, genom intriger, af sjelfva snillet vinna
priset. — För sista gången, hjelp den som i de amerikanska
ödemarker aldrig upphör att välsigna sina välgörare och
bedja godt för sina fiender’". Men samtidigt eller
derförin-nan, meddelar ban fru Möllersvärd i ett bref af den 12 Jan.
1187 att ban ernår öfver Äbo bege sig till Tyskland. Till
att börja med äro väl dessa reseplaner föga annat än
inbillningar af samma sort, som de många andra funderingar, med
hvilka han fyller sina lediga stunder och underhåller sina
korrespondenter, och måhända hade resan aldrig blifvit af,
om ej någon yttre omständighet tillkommit.
Men i samband med reseplanen uppdyker en annan
tanke, som, ehuru blott på skämt framkastad, förtjenar alt
lägga märke till, efter som äfven den blef sedan händelsevis
en verklighet. Han fortsätter i brefvet till fru Möllersvärd :
"Hvad vill ni i Tyskland?" låter ban henne fråga och ger till
svar: "Tre gånger bugar jag mig till jorden och svarar allra
ödmjukast: jag vill gifta mig. Oaktadt den strängaste diet,
oaktadt jag nu nyss blifvit så stadig som den catholske presten
och så belefvad som den herrnhutiske, oaktadt allt, min
Nådigaste, kunna dock innan dess mina saker aidrig blifva
reglerade. I förtroende, Ers Nåd, i bela verlden fins ej ett
hjerta, så oändeligen skapadt för kärlek, som initt; och
ingen yngling — än engång bugar jag mig tre gånger lill
jorden, och svär — ingen yngling kan göra en känslofull
flicka så lycklig, som Ers Nåds allra ödmjukaste tjenare.
— Än i Sverige då, säger Ers Nåd? — 1 Sverige, min
Nådigaste,
Ack! hvilken öken,
Då der jag i min framtid ser,
Hvar fins den Änkfru eller Fröken
Och den Mamsell (jag ber, jag ber) ....
Hvar äro de, som skulle gifva
Sitt hjerta bort vid lyrans ljud?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
