Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70
domligt spetsigt utseende. Kombinationen utgöres för öfrigt
af följande 14 former, anförda i ordning från de mera
rådande till de mindre:
op (c). Qop(b). p"ö5 (be). — (be). 2p"öö (b2c). + 2p2
(ab2c). oo p (ab). cop2 (ab2). æ p f (a2b3). + 2 p (a2b2c).-f-p
(abc), p öb (ac). 3p3 (ab3c). 2p4 (ab4e2).
Af denna kristall, likasom af epidotens kristallisation
i allmänhet finner man, att denna är normal d. v. s. former
med koeff. 2 följa näst efter dem med 1 och icke de med
koefif. 3 såsom t. ex. fallet är med fältspat och amphibol (se
Frankenheim, Ueber die Ausbildung der Krystalle, Pogg.
Ann. 1855 p. 357). Häraf kan man sluta, att
attraktionsriktningarna i biaxlarnas plan äro rätvinkliga och olika stora
eller gå parallelt med dessa biaxlar, icke snedvinkliga och
olika stora såsom fallet måste vara med de nämnda anomala
kristallerna.
Med antagande af ofvannämnda grundform blir
förhållandet mellan epidotens axlar eller dess attraktionsriktningar:
a:b:c=0,6326:1: 1,1423; |=64»36’;
spjelkningsytornablifva c och b (den förra tydligare än den sednare) och
utbildningen eller kristallernas hufvudriktning kommer att gå
parallelt med den minsta axelriktningen a i fullkomlig
öfverensstämmelse tned den allmänna empiriska lagen, att den
tydligare spjelkningsytan är riktad emot den längre
attrak-tionsriktningen, men utbildningen företrädesvis går i den
minsta axelriktningen. Man kan visserligen här invända, att
axlarna c och b icke stå normalt emot de resp.
spjelkningsytorna, men förhållandet blir detsamma, om vi i st. för dessa
sätta normalerna: c’ = c Sin. 64° 36’= 1,02 samt b’=b Sin.
64° 36’ =0,9, hvarigenom man sålunda kommer till axelför-
Geometrin för koordinatsystemet.antagna beteckningen: X = den från
höger till venster gående, Y = den framifrån bakåt, Z = den oppifrån
nedåt gående axeln, näml. om man, såsom vanligt är, tänker sig
makro- och orthodiag. riktade från höger till venster.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>