Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134
sin näring, och en god jordmon är egnad att nära alla slags
vexter; denna lära, som gick ut på att ställa jordbruket på
alldeles nya grunder, vann i sjelfva verket många anhängare,
äfven bland praktiska jordbrukare, och har äfven i svenska
jordbrukslitteraturen åtminstone en ryktbar representant att
uppvisa. Det var den genom sitt tragiska slut allmänt kände
lifmedikus hos Konung Fredrik, D:r Alexander Blackwell, som
uti en skrift: Försök till landtbrukets bättring i Sverige
plagierade Tull och utgaf dennes läror för sina egna. Under
den politiska förföljelse, för hvilken Blackwell blef föremål
och offer, skulle hans jordbruksteori äfven nedgöras såsom "för
riket skadlig, oanständig och otillbörligt djerf." Det var
docenten i matematik vid Universitetet i Upsala Lars Julius
Kullin, som "på anmodan och befallning" åtog sig detta värf och
i en afhandling, med titel: Oväldiga Tankar öfver Then af
Herr Doctor och Lifmedicus Alexander Blackwell utgifna
Trac-tat under namn af Försök till landtbrukets bättring i Sverige,
utförde uppdraget med all den hätskhet. man möjligen kunde
begära. Han begagnade sig för att krossa sin motståndare
af de redan anförda äldre teorierna för vextnäringen och
anlitade såsom hufvudsakligt dokument en då nyligen i
Tyskland utkommen prisskrift i ämnet, författad af D:r Külbel,
kungl, polsk medicus i Sachsen, hvarom snart några ord.
Emellertid hade den insigt vaknat, att frågor hörande
till jordbruket i allmänhet ej kunde ensamt genom
resonne-nianger och den på fältet vunna dagliga erfarenhet lösas, utan
fordrade experiment och på dem grundad systematisk
utredning. Styrelserna insågo äfven, hvilken stora vigt som låg
på denna utredning, såsom innebärande vilkoren för deu
vigtiga näringens framskridande. I öfverensstämmelse med den
tidens bekanta nyttighetssträfvanden inrättade man vid
Uni-versiteterna lärostolar, der ekonomi och landthushållning skulle
föredragas — den första redan 1727 i Halle, 1741 i Upsala,
1747 i Åbo, 1751 i Lund; sällskaper för befordrandeafjord
brukets ändamål stiftades, de första i Dublin och Bern,
ve-tenskepsakademiema begynte ej blott i sina akter intaga
afhandlingar i ekonomiska ämnen, utan utfäste äfven pris och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
