Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
135
belöningar för besvarande af vissa framstälda, till
jordbruks-vetenskapen hörande vigtigare frågor. En sådan prisfråga,
utgifven af den kort förut stiftade vetenskapsakademin i
Bordeaux, var den, för hvars besvarande D:r Külbel erhöll priset.
Frågan lydde: Hvad är rätta orsaken till jördmonernas
fruktbarhet och svaret utkom 1745 äfven i svensk öfversättning.
Det bragte visserligen icke — från vår ståndpunkt sedt —
frågan mycket närmare sin lösning, men som det grundade
sig på en experimentel kemisk undersökning, ansågs det då
för tiden, som om ej fullt afgörande, dock mycket upplysande.
Enligt Külbels mening hemta vexterna sin näring från jorden,
förmedelst vattnet, som upplöser fina jordaktiga delar och
blandar sig så noga med dem, att jorden och vattnet tillika
kunna gå in genom rötternas gångar och rör. Ju mera en
jordmån innehåller af den tina oeh upplösliga delen, desto
fruktbarare är hon; den ofruktsamma innehåller litet eller
intet deraf, så framt hon icke med konstiga medel dertill
för-hulpeu varder. För att bevisa detta utförde Külbel en
jordanalys på det viset, att han med kokhett vatten utlakade olika
jordarter, dervid alltid en större mängd löste sig, ju
fruktbarare jorden var. Om lösningen, som, intorkad till extrakt,
benämndes magma unguinosum, säges blott, att den innehöll
1 del salt och 5 à 6 delar fin fetaktig jord; men den
felaktiga jorden är icke verkligen fet och oljaktig, utan
innehåller blott ämnen till frambringande af fett och olja. Tallen
t. ex., som vexer på torr sand, innehåller dock olja och kåda,
hvilka ämnen eiidast genoin luftens medverkan kunnat
fram-alstras; om det salt, som ingår i lösningen, säges, att det är
af olika beskaffenhet i olika jordmoner: det består af
salpeter, sal alcali, ett sal neutrum och vanligt koksalt. Saltet
verkar egentligen för att lätta upplösningen af den feta
jorden och således inedelbarligen till jordens fruktbarhet —
likasom det är solens värme, som hjelper till att drifva upp
saften i vexten och något hufvudämne derstädes genom sin
verkande kraft förer vexternas åtskilliga delar i tillbörlig ordning.
De för de ekonomiska vetenskaperna — såsom man då
kunde kalla naturalhistorie och kemi — vid Åbo Universite-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
