Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3
hvilka spela mien af prepositioner, vid sidan af verkliga
prepositioner, nyt|jade på samma sätt som propositionerna i
fie-xionsspråken; bruket af personspronominerna såsom
posses-sivsuffixer vid sidan af en prepositiv agglutination d. v. s.
ett personalpronomen framtill affigeradt till verbets stam.11
Oaktadt dessa Accadiskans märkvärdiga egenskaper, af hvilka
de flesta och vigtigaste icke förefinnas hos de turanska
språken i inskränktare betydelse, utan tvärtom svära mot dessas
egentliga art och väsende, är författaren dock,
hufvudsakligast på grund af några ordlikheter, böjd att hänföra
Accadi-skan till nämnda språk och särskildt till den finskt-ugriska
grenen af dem.
Djerfvare och bestämdare blir hans språk i en ny skrift
om Accadiskan, som han utgaf två år derefter under titeln:
La L a n g u e Primitive de la C h a 1 d é e et 1 e s i d i o
-mes touraniennes. Närmaste anledningen till denna
skrift var en i Journal A si a ti q ue för juni 1874 införd
uppsats: Observations critiques sur les prétendus Touraniens
de la Babylonie, författad af J. Hauéyy, en temligen bekant
semitist. Denne försöker bevisa ingenting mindre än att de
s. k accadiska texter, hvilka Lenormant och andra
dechiff-rerat ur kilskrifterna, ’"langl ifrån att vara författade i ett
turanskt språk, äro assyriska texter, skrifna i ett
egendomligt ideografiskt system, hvilket för sin ålderdomlighets skull
ansågs heligare än den rent fonetiska skriften11. Halévy
inskränker sig dock ej till att söka ådagalägga detta, utan
antager äfven derjemte de accadiska texternas riktighet och
försöker bevisa att det språk, hvarpå de äro affattade,
ingalunda är något turanskt tungomål. Mot dessa påståenden är
Lenormai]t’s nämnda sednare skrift riktad, och Halévys djerfva
sats, att det som kilskriftforskarne ansett och behandlat
såsom ett eget språk, Accadiskan, ej vore annat än en
ideo-grafisk framställning af den dermed sammanstående
assyriska texten, som är fonetiskt skrifven, anses af sakkännare
vara fullständigt vederlagd såväl af Lenormant som af den
kände tyska kilskrifttolkaren E. Schrader, hvilken angrep
denna Halévys sats uii en afhandling: 1st clas Akkadische
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
