Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5
dein alla, vår Finska, är si 11 ordstammen alllid har vokaliskt
utljud. Mera måste man förundra sig deröfver, alt
Accadi-skan saknar vokalharmonin. Det är visst sant, att denna
egenhet ej heller anträffas i åtskilliga andra turaaska språk.
Men då den imellertid förekommer i de ojemförligt
talrikaste, mest utbredda och fullkomligaste af dem (Finskan,
Ma-gyariskan, Turkiskan och Mongoliskan), är det temligen
säkert, att vokalharmonin är en dessa tungomål tillhörig
ursprunglig egenhet, hvilken endast en mindre del af dem
förlorat genom främmande inflytelse. Det hade varit att
förvänta, att Accadiskan, som, om den verkligen komme att
intaga en plats bland de luranska språken, vore ett af de
äldsta bland dem, bevarat detta turanismens förnämsta
karaktersdrag, och frånvaron af vokalharmonin deri kan sålunda
ej aunat än i hög grad förminska sannolikheten af detta
tungomåls turanska ursprung.
Detsamma göra några vigtiga omständigheter i dess
ordbildning. Att ordstammen tillika är nonien och verbum
förekommer endast undantagsvis i de ural-altaiska språken
och ingalunda så allmänt som hr Lenormant tyckes föreställa
sig. Medan detta synes vara regel i Accadiskan, är det
undantag i sistnämnda tungomål, hvilka alla hafva en mängd
särskilda derivationsformer för verbet. En lika betänklig
omständighet är i det förmenta chaldeiska turanspråket
re-duplikationens användande. Det begagnar reduplikationen
för att uttrycka icke allenast intensitet i ett egenskaps- eller
något annat ords betydelse, t. ex. mi svart mirni djupt
mörker, bar baud barbar knippe, ett förfarande, hvaraf
rudimentära spår förekomma äfven i Finskan, Ungerskan och
Tschuvaschiskan (se derom min Suomen kielen
Raken-nus s. 116), utan äfven intensitet eller freqvens i den
handling, som ett primitivt verbum benämner, t. ex. um lemna
umum öfvergifva, bu utsträcka bubu stöta långt bort, qur
skilja sig qurqur vara fiendtlig, ett slag af ordbildning, som
alls icke anträffas i våra ural-altaiska språk.
Ännu mindre sker i dessa något slag af ordbildning
eller ordböjning genom prefigering, något som förekommer i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
