Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
tydelser. I de turkiska språken är nernl. da (dä) ändelse
för lokativus (inessivus), och i Finskan samt Hera
finskt-ugri-ska språk betecknar denna ändelse rörelse ifrån, med
hvilken betydelse den förekommer i Finskan uti ej mindre än
tre kasus (partitivus, ablativus, elativus). Men den turkiska
ändelsen da, som betecknar hvila eller varande, kan ej vara
identisk ined den finska, utan har annat ursprung än denna,
och är kanske identisk med den finska ändelsen na, hvilken
har samma betydelse som den turkiska och anträffas i vårt
språk likaledes uti tre kasusformer (essivus, adessivus,
inessivus). Med afseende å dessa omständigheter kan jag ej
annat än anse likheten i den accadiska och de nämnda
ural-altaiska kasusformerna för en ren tillfällighet, helst någon
likhet eller identitet icke heller förekommer i andra
böjnings-ändelser. Ty äfven Accadiskans kasus på na (ablativus) har
en alldeles motsatt betydelse till den nyssanförda finska
kasus på na, hvilken anträffas i sin betydelse tillochmed uti
de samojediska språken. Skenbar är också identiteten af
Accadiskans adessivus på la och Finskans adessivus på Ila,
ty numera känner hvar man här i Finland, att i denna
ändelse ingå två elementer, den yttre lokalitetens
charakteri-stiska l(ala) och nyssnämnda ändelse na (således
ursprungligen Ina), hvars n blifvit assimileradt med det föregående
l. Lika litet har Accadiskans ändelse för instrumentalis li
att skaffa med den i de permska språken förekommande
da-tivus- (lativus-) ändelsen ly, då denna betecknar rörelse till
samt i denna sin betydelse och förmodligen äfven till sitt
ursprung är identisk med Finskans ändelse för dativus
(lativus) ne, ni. Att Finskans genitiv-ändelse n har att tacka
detta ne för sin uppkomst, torde numera vara utom allt
tvifvel (se derom Suomen kielen Rakennus, s. 100), och
det hr Lenormant (s 133) i spåren efter Weske fantiserar
om suffixen n eller na såsom ändelse för en ursprunglig
kasus, hvilken tillika vore "lokativ, ablativ-genitiv och
instru-mental-modal11, kan hos sakkänuaren ej annat än väcka löje.
En sådan vet neml., atl i Finskan ändelserna na (essivus,
urspr, lokativus) och ne, ni (lativus, terminativus) beteckna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
