Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
o
olika kasus, att komitativs ne och instruktivs (instrumentalis’)
n, sins emellan identiska, hafva sitt ursprung i ett me,
hvilket ännu anträffas såsom derivationsändelse för nomina
in-strumenti och att ingen af nu nämnda kasus hvarken har
eller haft betydelsen af ablativus.
Intetdera af Accadiskans tvänne pluralistecken bar
heller likhet med eller ens tycke af något utaf pluralistecknen
på det ural-altaiska språkområdet, hvilka äro: k, t, i, vlä,
jas, sam, zah, lar, nar.
Af en "importance capitale" för Accadiskans
förvandt-skap med nyssnämnda språk anser hr Lenormant vidare den
omständigheten vara, att, det förra språket saknar likasom de
sednare all genusskilnad. Jag finner dock detta icke just
innebära något annat än att Accadiskan ej är något ariskt
tungomål, ty det är ju förnämligast dessa som lägga en
sådan vigt vid uttryckandet af genus. Om saknaden af
uttryck för genusskilnaden verkligen vore af så stor vigt vid
afgörandet af två olika idiomers förvandtskap som hr
Lenormant låter påskina, kunde man i alla fem verldsdelarne finna
språk, som vore beslägtade med de finska.
Deremot anser jag i likhet med hr Halévy det vara ett
ganska vigtigt bevis, bland andra dylika, för Accadiskans
icke-turanism, att i detta språk adjektivet såsom attribut
alltid står efter substantivet, och icke blott detta, utan
attributet antager numerus- och andra ändelser, medan
substantivet förblir af dem oberördt. Detta är raka motsatsen af
det vanliga sakförhållandet i de turanska språken, och de
exempel, hr Lenormant anför ur en bristfällig votjakisk
ev-angeliiöfversättning och ur en gammal ungersk text, för att
bevisa att substantiv och adjektiv i de turanska språken
konstrueras på samma sätt som i Accadiskan, betyda ingenting,
då de äro hemtade från så otillförlitliga källor och då det
motsatta förhållandet såsom det i dessa språk rådande är
allmänt, bekant. I poetiskt språk och der man med flit vill
gifva uttrycket en ovanlig form (såsom i gåtor, ordspråk o.
d.) kastas attributet väl äfven i Finskan någongång efter sitt
substantiv; men detta är ej regeln, utan undantag. Allra-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
