Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
del räkneord gemensamma med de finska språken, en annan
del med de turkiska och åter en annan del alldeles
främ-mandartade (såsom san 4 och bur 10), så kan man ej värja
sig mot den tanken, att Accadiskan dock är ett
besynnerligt conglomerat af olika elementer och föga företer den
lefvande enhet, som likväl utgör hvarje språks, äfven det lägst
ståendes, förnämsta egenskap. Till det sagda må jag ännu
tillägga, att medan Accadiskans formativ för ordinalia är
kam, utgöres dessa ords ändelse i de finskt-ugriska språken
af ljuden mt, nt; således äfven här alls ingen
öfverensstämmelse mellan Aecadiskan och de sistnämnda, medan dessa i
denna omständighet såsom på räkneordens område
öfverhufvud förete en märklig samstämmighet.
En af de många besynnerligheterna, som förekomma i
Accadiskan och sådana man sällan anträffar i andra språk,
är den, att personspronominerna deri bestå af tvänne
fullständiga serier, hvilka båda äro lika mycket i bruk, men
sins emellau alls icke hafva någon slägtskap. Den ena
serien består af 1 :sta p. mtl, plur. me, såsom possessivsuffix
mu; 2:dra p. zu, plur. zu-nene, suff. zu; 3:dje p. an, na,
plur. nene, suff’, ni, na, ne. Hr Lenormant fägnar sig ej
litet öfver den likhet, dessa pronominer hafva med
motsvarande pronominer i de finska idiomen Denna likhet
bevisar dock ej mycket, då förvandtskap i andra delar af
språkbyggnaden och språkmaterialet saknas, eller antyder den på
sin höjd om en urförvandtskap, som, ehuru ännu ej utredd,
i personspronominerna tyckes existera mellan tungomål, hvilka
eljest alls icke äro beslägtade. Hr Lenormant kunde lika
väl hafva sagt, att de accadiska personspronominernas likhet
med motsvarande pronominer i Grekiskan och alla ariska
språk öfverhufvud intygar Accadiskans slägtskap med dessa
språk, ty denna likhet är verkligen lika stor som likheten
mellan de accadiska och de finska pronominerna. Och från
vår sida kunde vi yrka, och det liar verkligen på fullt
allvar blifvit yrkadt (uti Idmaw’s bekanta afhandling Försök
att visa gemenskap mellan Finska och Grekiska
språken, Åbo 1774), att Finskan vore beslägtad med Gre-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
