Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
91
lexikon, Genetz’ karelska ocli ryskt-lappska ordsamlingar j.
För Wepsiskan och Wotiskan kunde de af mig publicerade
ordsamlingarne för forsla behofvet vara till fylles. Vigtigt
O J O C
såväl för det vetenskapliga behofvet som för språkets
praktiska begagnande i litteraturen vore framförallt att komma
under fund med, hvad som är gemensamt för denna
språkgren, likasom det i mer än ett afseende vore af vigt, att det
~ i O 7
hela språkstammen genomgående ordförrådet, ingalunda stort,
blefve kändt.
Vid planerandet af ett finskt etymologiskt-komparativt
lexikon, vare sig i större eller mindre skala, gör dock
materialets torftighet ej det största bekymret. Ännu känbarare
är bristen på personer med nödiga insigter till utförandet af
ett sådant värf. På det indogermaniska språkgebietet finnas
många sådana vetenskapsidkare, i synnerhet Tyskar, hvilka
äro förtroliga med hela det ofantliga området och i grund
känna en stor del af de derå förekommande tungomålen. På
det finska språkgebietet finnes ingen enda, och har
åldrig-funnits någon, som på en gång ens något så när dominerat
hela fältet. Det vestfinska området, såsom lättare
tillgängligt genom litteratur och ordböcker och bestående af mera
homogena elementer, är åtminstone för i Finland födde
forskare mera möjligt att bemäktiga sig. Men i de finska
språken förekommer ett element, i endast ringa grad anträffeligt
i de indogermaniska, som gör etymologeus värf här
mångfaldigt svårare och omger honom med långt flera och större
faror än på de sistnämnda tungomålens gebiet.
Onomato-poesin spelar neml. en stor role vid den primära
ordbildningen i de finska språken, i synnerhet uti de vestfinska och
framförallt i vårt tungomål här i Finland. Och det är rent
af omöjligt — det intygar den dagliga erfarenheten hos
finske språkforskare och språklärare — att lära sig att rätt
fatta de onomatopoetiska ljudsammanställningarnes betydelse,
i fall man ej fått klaven dertill derigenom, att Finskan
utgjort ens första och verkliga modersmål. Om språkkänslan
stundom äfven på andra språkgebiet har rättighet att, då
andra bevismedel saknas, i sista instansen afgöra om ett ords
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
