- Project Runeberg -  Öfversigt af Finska Vetenskaps-Societetens Förhandlingar / XXI. 1878-1879 /
92

(1853)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

etymologiska ursprung och ställning, är detta långt mera
fallet på vårt område. Det är denna känsla, och den allena,
som kan t. ex. uppfatta skilnaden mellan kohisee, hohisee,
tohisee och sohisee; mellan suhisee, sohisee, sähisee och
si-liisee; mellan purskaa, pärskää och pirskaa; mellan kälke
och kilke, lülke och lielke, kälke och kalske. Om ock dessa
och dylika rent onoinatopoetiska ords betydelser, till följe
af de i dem ingående ljudsammanställningarnes enkelhet och
så att säga musikaliska beskaffenhet, kunna af
språkforskaren tillnärmningsvis beskrifvas och således äfven af
icke-Fin-nen i någon mån (ej helt och hållet) uppfattas, är detta alls
icke fallet med de talrika halfonomatopoetiska ord, som
förekomma i vårt språk och i hvilka onomatopoesin hänförer
sig ej till hörseln utan till synsinnet eller känseln, såsom t.
ex. rehvana, kutvana, lötvänä; vonkale, kntale, retale,
ret-kale; huitukka, haitukka; nuhjus, nahjus, ruhjus, rahjus;
lotti, lontti, rontti; kötöstää, rötöstäci, lötöstää, retustaa,
re-tostaa; löntätä, läntätä; vilkkaa, välkkää; puikkaa, tuikkaa;
ruiskaa, tuiskaa, huiskaa. Ord af denna beskaffenhet
undandraga sig alla språkforskarens bemödanden att med
afseende å rotstafvelsens betydelse ordna dem under generela
synpunkter, och de kunna förstås och njutas (ty en njutning
skänka de verkligen, rätt använda) endast förmedelst
språkkänslan hos den infödde Finnen. Endast denna känsla
förmår rätt uppfatta poesin och onomatopoesin i sådana
Kale-vala-verser som (5. 230—236):

Mene Pohjan tyttärihin,
Siell’ ön tyttäret somemmat,
Neiet kahta kaunihimmat,.
Viittä, kuutta virkeämmät,
Ei Joukon jorottaria,
Lapin lapsi-lönttäreitä,

eller sådana som (25. 301—312):

1’aljo ön tällä neitosella
Oman värttinän väkeä,
Oman kelirän kiertäraätä,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:12:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fivetsoc/21/0118.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free