Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98
som leipä är xjrfcöt och alla de vestfinska språkens
benämningar på bröd äro af främmande ursprung.
Vid n:o 9 kokka "etwas aufrechtstehendes, spitze des
bootstevens11 förvånar det, att förf. för detta ord ej känner
grundbet}’delsen hufvud, hvari det dock förekommer ej
längre borta än i l:sta sången af Kalevala. Också är den
af-ledda betydelsen ej spitze des bootstevens, utan helt enkelt
Vordersteven.
Likaså förundrar man sig vid n:o 14 kokea "versuchen,
prüfen, streben11, att detta ords konkreta och ursprungliga
betydelse smaka ej blifvit anfördt. I denna betydelse
förekommer ordet Kal. 9. 497—8:
Koki ukko kielellänsä,
Maistoi suullansa sulalla,
hvilket synes tydligen af parallelordet maistoi, och i denna
betydelse anträffas det såsom stam i ordet kokiainen, som
förekommer i viinan-kokiaiset, suolan-kokiaiset.
Under n:o 15 förekommer ordet kinkeri uppräkuadt
bland en hel hop genuint finska ord, för hvilka förf. anser
kank, kink utgöra roten. Jag har i K i el e tär, 6 h. s. 80
ådagalagt, att detta ord ej kan vara annat än det sv.-österb.
gänger i ordet gängermål, måltid eller kalas af
sammanfördt rnatskott, i synnerhet vid läsförhör, biskops- och
pro-stevisitatiouer. Ordet är en förvridning af det sv. gengärd,
som Rietz beskrifver sålunda: "sammanskott af lifsmedel, som
skickades biskopen till mötes under hans resor: äfven det
underhåll, som kyrkoherden lemnade honom, då han kom
till socknen; sammanskott af lifsmedel till konungen eller
hans länsman, samt det af honom, då detta sammanskott
gjordes, hållna gästabud1’1 (jemför härmed Liljenstrand,
Fin-lands Jordnaturer, s. 106). Mest nyttjas ordet kinkeri
numera i betydelsen läsförhör; äfven Lönnrot anser gengärd
för dess original.
Att för öfrigt roten kank, kink ej har betydelserna
■"krumm, gebogen11, utan betydelsen styf, är tydligt af ord
sådana som kanki, kankea, kaugoittaa, kingoittaa m. fi. Det
estu. kank, båge, såsom identiskt med f. kanki, har afseende
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
