Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
99
på bågens styfhet, ej dess egenskap af böjd. Ordet kangas
i dess båda bemärkelser väf (någonting uppspändt) och mo,
ås hörer äfven hit; det förvånar, att detta ord här är
bort-glömdt, så mycket mera som kangastaa, ett derivat deraf,
anföres.
Under n:o 20 upptages ordet kukko tupp bland genuina
finska ord, tvärtemot alla andras mening, sotn yttrat sig om
detta ord och andra gestalter på de finska språkens område
af samma indogermaniska ord. hvaraf detta är den fiuska
formen. Hr D. tror att ordet är onomatopoetiskt och sätter
det i förbindelse med verbet kukkua. Imellertid betecknas
med detta sednare ord blott gökens galande, ej tuppens (orätt
uppger ban att kuklcua betyder "kakeln11), hvilket sednare
benämnes laulaa (i en folkvisa heter det äfven: "kaikki
lin-nut laulelee, vaan käki vksin kukkuu"). Orden kukko tupp
och kukkua gala stå således ej i någon förbindelse, utan är
kukko ett lånord och kukkua ett onomatopoetiskt ord,
hvarmed gökens namn kukku, kukkuk, förekommande äfven i
många ural-altaiska språk, har skyldskap.
Till n:o 23 liv. kuoig, koig fartyg anmärker jag, att
det står alldeles enstaka i de vestfinska språken och kan
således ej vara annat än r. KaiOKt, eller lett. kugis. Att dessa
i sin tur äro lånade från sydost, der man i Turkiskan har
kajik, bestrides ej; och det turkiska ordet kan vidare vara
lånadt, eftersom äfven Spanskan har cajucco. Det magy.
hajo, st. liajag, härstammar belt visst i närmaste hand från
nedra Donau. Hvarken Slaver eller Turkar eller Finnar,
såsom från början kontinentalfolk, kände till sjöväsendet eller
dess termer (se härom mera i mina Kulturord).
Det behöfves mycken fantasi till att antaga, att n:o 29
koi morgonrodnad och n:o 31 kuu fett skulle vara af samma
rot kai, koi "dumpf tönen, leuchten11. För min del tror jag,
att dessa ord äro alldeles sjelfständiga "rötter11 sjelfva, så
mycket mera som de äro enstafviga. Ordet kuuja en art
lax är troligen en förfinskniug af la. goaigem haulax, helst
ordet förekommer blott i norra Finland, och har intet att
skaffa med kuu fett, hvilket ord alls icke nyttjas om fiskfett,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
