Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
101
nus, § 107). Detta är äfven Lönkrots mening (se hans Le
-xikon). Ordet kotelo hörer således rätteligen till
författarens n:o 44.
Under n:o 43 hänföres ordet hinnas, st. kintaha till
roten kat, kant. Detta ords lappska gestalt kamtes
föranleder oss dock snarare att ställa det i förbindelse med
kammen flat hand.
Om n:o 46 kätkyt vagga säger förf. "hängt ohne
zwei-fel mit f. kätken zusaniinen". Vet han då ej, att kätkyt är
ett alldeles regelbundet diminutiv af kätkö, som åter är ett
lika regelbundet derivat från verbet kätken?
Under n:o 52 sammanföres magy. kötni med f. kutoa.
Naturligare och riktigare synes dock vara, att för kötni
såsom stam antaga det ord, som i Finskan har gestalten köyte,
köysi, hvarför kötni har sin rätta plats under n:o 54.
N:o 53 kytky och n:o 54 köyte äro påtagligen
beslägtade och hade således bordt vara sammanställda. Till n:o
53 anmärker jag dessutom, att ordningen kytky, kytkyn,
kyt-ken är oriktig, ty kytken är stamordet och kytky samt
kytkyn (i fall detta neml. verkligen existerar) deiüvater.
Under n:is 58—60 framställas såsom uppkomna ur
roten kant rtragen^ kantaa, kanta och kunta. Äfven här är
ordningen mellan de två första orden oriktig, ty kanta häl,
fot (på svampar o. d.), det hvarpå något stöder sig, är
stamordet, och kantaa bära derivatet. Hvad ordet kunta
beträffar, behöfver man ej vara någon djupliggare i Finskan
för att veta, att detta ord i folkspråket ej varit något
sjelfständigt ord, utan blott ett derivations- eller
kompositionselement; detsamma säges om dess lappska gestalt kunde i
Lind. et Öhrl. Lexikon, i det ordet kallas ’"dictio enclitica11.
Jag har i mina Kulturord (se den tyska uppl.) ådagalagt,
att ordet är af gothiskt ursprung och inkommet till Finskan
i lånord samt sedermera begagnadt såsom genuint
ordbildningselement, ungefär på samma sätt som den slav.
ändelsen -HiiKt i gestalten niekka (i runoniekka, apuniekka m.
fi.) på finskt område vunnit indigenatsrätt och ansetts nästan
för ett sjelfständigt ord. Hr D. sammanställer kunta med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
