Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
103
tan fukta, väta, kaski sved, kasea fuktig, tjock, kässä
puckel, käsnä 1. känsä vårta och koso "reichlich, zahlreich".
Här äro åter flera ord- eller rotgrupper sammanförda
alldeles godtyckligt och uppenbarligen mot bättre vetande. Först
och främst är det klart, att verbet kasuan, nu vanligen
sammandraget kasvan växa, tilltaga är ett derivat af kasu,
diminutiv af kasa hög, hop, trafve, hvilken mening äfven
Lönnrot synes hylla (se Lexikonet); ordet kasa har hr D.
imellertid under n:o 93 uppfört såsom allena stående och
derunder ställt bland annat det i ryska Karelen brukliga
ryskt-tatariska ordet kasna kronokassa, allmänna medel,
kronan; af detta kasa är koso en variant, och icke ett
adjektiv, utan ett substantiv, hvaraf endast ablat. kosolta ymnigt,
rikligen, nyttjas såsom adverbium. Och vidare synes det
vara påtagligt, att ordet kasi stam kase ger upphof åt ordet
(kase-tan) kastan och äfven åt kasea, hvaraf åter genom
omkastning uppkommer sakea (likasom pyterä: typerä), något
som hr D. ej varsnat, ehuru omkastningen spelar en ej
alldeles obetydlig role i den finska primära ordbildningen. Och
slutligen hafva kaski samt kässä, känsä och käsnä ej något
att skalfa med de förenämnda ordgrupperna. De tre
sednaste orden äro olika gestalter af det ursprungliga käsnä.
Ordet kaski åter har den ännu i de sydjämiska språken an
träffeliga ursprungliga betydelsen björk, och måste betraktas
såsom en sjelfständig, allena stående ordstam. I Finskan har
detta ord fått sin nuvarande betydelse sålunda, att man
efter det nomadiska jordbrukets, svedjandets, uppkomst begynte
benämna ett med björk bevuxet land kaskimaa företrädesvis
svedjeland, hvarefter man, tack vare en i den finska
ordbildningen vanlig förkortning, af det ursprungliga kaskimaa
bibehöll blott sammansättningens förra del kaski. När nu detta
ord sålunda förlorat sin ursprungliga betydelse och erhållit
en alldeles annan, upptogs en dittills oegentlig och poetisk
benämning för björken koiva, i diminutivform koivu, den
hvita, det hvitstammiga trädet, såsom detta trädslags
egentliga namn.
Ordet kisa (n:o 100) betyder äfven och kanske ursprung-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
