Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
107
skap med dessa ord. Sistnämnda ord tinna vi i gestalten
koura ännu en gång (n:o 294) anfördt uti en annan grupp,
ehuru det doek är allmänt bekant, att detta ej är annat än
en nyare form af lcopra. Ett derivat af detta är kopru
vattenfall mellan tvänne klippväggar (i meningen af någonting
sammantryckt, sammanpressadt), hvilket vi dock finna hos
hr D. under n:o 286 anfördt såsom ett sjelfständigt eller
primitivt ord. Om ordet kapio hästhof delar jag Lönnrots
mening, att det är det r. KontiTO hof, endast att det finska
ordet af fonetiska skäl ej kunnat bibehålla originalordets t. Af
kapio åter är kavio en förmildrad biform, ehuru det orätt
uppträder i en annan grupp under n:o 292.
I betydelsen af sädesmått är ordet kappa obestridligt
det sv. kappe. Men då f. kippa dialektvis antager
gestalten kappa (genom en förvexling af a och i, som
förekommer ej sällan), sammanfalla detra genuina och det nämnda
lånordet till ljudet, men hållas dock af språkkänslan till
betydelsen åtskils. Dessa frän olika håll härstammande ord
hade således ej bordt sammanföras (n:o 279).
Under n:o 283 finna vi estn. kabel gräfta (ej
"wurf-schaufelT)), liv. kapil id. och magy. kapa trädgårdshacka
sammanställda, ehuru de ej hafva annat gemensamt än att
de på olika håll blifvit lånade från de lettiskt-slaviska
språken, hvarest verbet r. KonaTb, lett. kappat gräfva utgör
deras grundord. En närmare utredning om dessa ord lemnas
i Kulturorden.
Orden kiverä, kovera, huvera anföras ytterligare under
n:o 294, sedan de dock i sina äldre gestalter kiperä, hoper a,
kupera förut förekommit under åtskilliga numror.
N:o 337 utgöres af syrj.-permska ordet komi
"einhei-mische benennung des volkes bei den Syrj. u. Permiern",
sammanställdt med ostj. %o, yui man och vog. qum id. Detta
innebär mer än ett misstag. Det syrjänska ordet har intet
att skaffa med dessa ugriska ord, emedan det är identiskt
med kom, det syrjänska (och ursprungliga) namnet på
floden Karna, med ett tillagdt i, som möjligen är en
saminan-dragning af adjektiv-ändeisen -ja, eller kanske hellre blott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
