Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
109
gas i hr D:s ordbok, hade bordt sammanställas med dessa
ord under n:o 334. Såsojn bekant är Kemi namnet på två
stora floder i Finnarnes nordliga område, af hvilka floder
den ena faller i Bottniska viken och den andra i Hvita
hafvet. Kymi är nainnet på Kymmene-floden i södra Finland.
Detta ord är ännu tillika ett nonien appellativum, betydande
stor flod, hufvudflod (i motsats till bifloderna). Denna
betydelse har äfven ordets andra gestalt Kemi påtagligen haft;
och denna betydelse har äfven den permska gestalten Kom,
Kam. Så är förhållandet äfven med as i Ostjakiskan; och
det kan väl hända, att en Ostjak frågar fremlingen, om i
dennes land finnes någon as (flod, hufvudflod) så stor som
den As, vid hvilken han bor. Deremot kallas bifloder jogan,
jugan, som är identiskt med f. joki.
Till n:o 341 häijy "schlecht, bose, gemein11 kan
anmärkas, att ordet i folkspråket nästan allmännare anträffas i
gestalten häjy, men är rätteligen en förmildring af ett
ursprungligt häiky, häikä. Dess ursprungliga konkreta betydelse är:
svag, kraftlös (hos Renvall äro dess första betydelser V)usui
ineptus, inutilis, nequam11), i hvilken betydelse det återfinnes
i derivater sådana som liäikenen, häikitän o. s. v. Med denna
betydelse förekommer ordet äfven i Lappskan uti gestalterna
hægjo, hæjo, hvilka vi hos hr D. finna under n:o 598
sammanställda med f. heikko, som dock ej är annat än en
variant eller tillochmed ett derivat af häiky, häijy. Det
lappska ordet har dock äfven den afledda betydelsen fattig.
Verbet häviän blifva fattig, af hr D. anfördt under egen
nummer (771), härstammar troligen från detta ord, och kan,
såsom trestafvigt, i intet fall vara ett primitivt ord.
Egendomligt nog finna vi denna samma artikel häijy hos hr D. (i
2:dra häftet) under n:o 809 upprepad och förbättrad, ett
handgripligt bevis derpå, att sådana arbeten som det
ifrågavarande ej böra utgifvas i häften.
Till n:o 342, deri f. härkä oxe och la. hcergge
""renn-thierochs11 (rätteligen blott korren) äro sammanställda med
ugr. ypr, kan anmärkas, att detta sednare ej betyder alls oxe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
