Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110
(emedan nötkreatur först i nyare tid blifvit införda i
Ugrer-nas land), utan handjur i allin, (af ren, hjort, hund o. s. v.).
Vid n:o 344 finna vi med liilja stilla, sakta, stillsam, oeh
dess derivater sammanställdt bland andra äfven hillitsen styra,
hålla i styr, beherrska, hvilket ord likväl är af annat
ursprung än det förstnämnda. Ordet hillitsen är närmast
derivat af hilti hejd, återhåll, deraf språket företer flera
derivater, såsom: hillitöin, hiltiä, hiltimätöin; men detta hilti
synes dock vara endast en variant af holti ell. holtti, som
har samma betydelse och uppenbarligen är sv. folkspråkets
håll hejd, återhåll från verbroten halt■ Ordet hilti och dess
derivat hillitsen, hvilka ej återfinnas ens i Estniskan än
mindre i något annat slägtspråk, äro således och uppfattas äfven
af språkkänslan såsom på Finskans område, genom
förvexling af a och i, uppkomne varianter af halti (i haltija t. ex.)
och hallitsen, för hvilka uppenbarligen ligger till grund den
nämnda germaniska verbroten halt. — Verbet hilaan släpa,
hala, som äfven anföres här, synes verkligen vara af samma
rot som liilja, och förbindes naturligt med detta ord genom
sin lappska gestalt liilggot, hilgodet skjuta ut. en båt (af hr
D. ej anfördt), hvaraf synes, att de finska ordens
ursprungliga gestalt varit hilka och hilkaan. Den andra betydelsen
för hilja: sen, sentida har hr D. glömt. Sammanställer man
ordets två nuvarande, skenbart så olika betydelser med
hvarandra, kommer man till den rätta ursprungliga betydelsen
långsam, såsom en gemensam utgångspunkt för dessa båda,
och härmed öfverensstämmer betydelsen af f. liilaan och la.
hilggot förträffligt.
Några af mig under bokstafven h anmärkta
ordlikheter mellan Finskan och Lappskan, hvilka jag ej kunnat finna
i hr D:s ordbok, må här få plats. De äro: f. halu lust la.
vnolo id.; f. harva gles la. vuorje, vuorjes tunn (om skägg
o. d.): f. haakata bita la. havkkadet 1. hauketet qvälja (t.
ex. om röken i tältet); f. henki lif, ande la. vuoih ande, f.
hieho, hehko qviga la. guiggu, kuigo, hvilken gestalt tyder
derpå att ordet rätteligen är af skandinaviskt ursprung; f.
hieroa gnugga, gnida, blanda maten med kräkla, f. hierin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
