Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112
(om ansigtet) och .Toukahainen i sången äfven kallas ""laiha
poika Lappalainen71, så skulle detta namns betydelse vara
temligen klar. Det kan dock äfven sättas i förbindelse med
verbet joukua, joukhia. joihua, la. juoiggat sjunga
enformigt, sjunga med dof ton (hos hr D. under n:o 367), och i
sådant fall skulle Joukkahainen, Joukahainen beteckna den
dålige sångaren, hvilket namnets innehafvare verkligen var.
Till n:o 357 vill jag hafva anmärkt, att f. joki i
Ost-jakiskan motsvaras af jogan, jugan (se förut).
Under n:o 359 finna vi f. juusto, estn. juust ost bland
de genuina ord, som härstamma från den supponerade roten
jok komma, flyta. Att den lappska gestalten af ordet, vuosta,
ej anföres här, ser ut såsom en tanke. Jag har i
Kultur-orden temligen utförligt sökt ådagalägga, att detta finska
ord till original har det skand. ost, som i svenska och
danska folkspråket anträffas äfven i gestalten ust. I de
vest-finska språken förekommer en egenhet, som icke heller är
främmande på andra språkområden, neml. den att ofta nog
någon af konsonanterna h, j, v anskjutes framför vokaliskt
anljudande ord, hvilken företeelse af somlige språkforskare
kallas spiration. Talrika fäll af spiration med h anträffas
uti Finskan i förhållande till Estniskan. Spiration med v är
i Finskan sällsynt, men i Lappskan ganska vanlig, i
synnerhet framför u och o i anljudet. Spiration med j
förekommer ej i Finskan, men är anträffelig i Lappskan och ganska
vanlig i Liviskan. Denna omständighet, att spiration med j
ej förekommer i vårt språk anser nu hr D. bland annat tala
emot att f. juusto vore = skand. ost, ust. Förfullständigande
mina förra uttalanden angående detta ord får jag häremot
anföra, att det skand. ordet kan vara först inkommet på
Li-veruas språkområde, hvilka ögonskenligen jemte Lapparne
voro de Vestfinnar, som tidigast invandrade till
Östersjöländerna. Der har ordet i sådant fall fått det egendomliga
anljudet och derifrån sedan öfver Estniskan inkommit i Finskan.
I det lilla och ofullstäudiga lexikon, vi ega öfver Liviskan,
förekommer ordet ej; men detta hindrar det ej att finnas
eller att hafva funnits i språket. Det har ock möjligen kun-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
