- Project Runeberg -  Öfversigt af Finska Vetenskaps-Societetens Förhandlingar / XXI. 1878-1879 /
114

(1853)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

114

forms betydelse alldeles icke passar till betydelsen af juusto
(præt. part. activi juokse-nut, smdr. juosnut, juossut
"geron-nen", löpnad skulle deremot passa förträffligt till betydelsen,
men har ty värr till ljudet råkat blifva så alldeles olika med
juusto att derpå ej varit att tänka!). Och från juostu till
juusto återstår i alla fall det der svalget, som ingen
lingui-stisk escamotering kan fylla Hr D. anför äfven orden
syök-sin och syöstävä, från stammen syöksä (rätteligen syökse) för
att bevisa, att af juokse kau fås juusto. Ehuru jag ej
förstår hans tankegång härvidlag, kan jag ej lemna oanmärkt,
att syöksin är ett fullkomligen regelbundet derivat från
verbstammen syökse (syöksä) och att syöstävä är ett lika
regelbundet præs. part. pass. deraf (syökse-ttä-vä, sammandr.
syöstävä). Men yö har här ej gått öfver till yy, hvilket dock
vore erforderligt, i fall här förefunnes någon analogi med
juokse: juusto. Här måste äfven nämnas, att Lönnrot
sammanställt juusto med ett verbum juun, juuda, hvilket han
kallar en ’"obruklig stam11 för juutua. Om detta juun kan
dock sägas, att då det är "obrukligt11, det äfven är
obefintligt, en linguistisk fiktion, ty någon annan källa än bruket
d. v. s. det lefvande talet på folkets läppar finnes ju på några
få undantag när icke för ett i skrift så ungt språk som vårt.
Osannolikt är det äfven, detta juun; åtminstone känner
språket ej något annat enstafvigt verbum med långt u till vokal.
Dessutom är juutua en biform af juuttua, som synes vara
det ursprungligare och är det ojemförligt allmännast
begagnade; och dessa intransitiver motsvaras af transitiverna
juu-taa (juudan) och juuttaa (juutan). Också är
sammanhanget mellan juusto och juuda, antaget att detta sednare
verkligen funnits till, ändock ej möjligt att förklara ur språkets
ordbildningslagar, ty med ändelsen -sto kan, enligt dem,
substantivet- ej alledas ur verber. Slutligen måste anmärkas, att
om juusto vore uppkommet af juokse, är det omöjligt att
begripa, i hvilket förhållande la. vuosta, som likväl
påtagligen innehåller samma elementer som juusto, skulle stå till
detta. Svårigheterna här äro lika oöfvervinneliga som vid
antagandet af öfvergången från juusto till skand. ust. ost.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:12:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fivetsoc/21/0140.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free