Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
117
Under n:o 418 tahto, tahdon måste åter oordning i de
beslägtade ordens uppräknande anmärkas. Det f. verbet
tahdon är derivat af tahto, hvilket i sin tur är nonien actionis
af det i Estniskan ännu bevarade ursprungliga verbet
taht-(a-)ma, som har a till bindevokal.
Hvarför verbet tiedyn, som är den intransitiva formen
af tiedän, blifvit ställdt sjelfständigt (under 11:0 425) och ej
tillsammans med detta (under 11:0 423),- är svårt att inse.
Ungefär samma gäller om tulukset (11:0 432) och tuli
(11:0 431), af hvilket sednare det förra är ett regelbundet
derivat.
Under n:o 435 få vi veta, att r. ToCKa ångest är det f.
tuska, hvilket Ryskan lånat från Finskan. Detta påstående
stöder hr D. hufvudsakligast derpå, att då TOCKa ej
förekommer i Fornslaviskan, måste det vara ett lånord i Ryskan.
Jag kan ej kontrollera hr D:s uppgift härom ur Miklosich’
lexikon, då jag ej har detta arbete till hands. Det af
Petersburgska Vet. Akademien utgifna C.ioiiapL
IlepKOBHO-C.ia-BflHCKaro 11 Pyccicaro Ji3biiia (Lexikon öfver Kyrkoslaviska
och Ryska språket) upptager imellertid ordet Tocica, och Dahl
i sitt bekanta stora lexikon sätter detta ord i förbindelse
ined verbet tüchiitl tränga, trycka, förfölja, som
obestridligen är ett slaviskt ord. Samma TOCKa återfinnes i gestalten
teska såsom staniord uti många polska, tschechiska och
sydslaviska ord: tesknosi, tesklivost, teskota in. fi., alla med
samma eller närbeslägtad betydelse: ångest, andligt qval,
ledsnad. Det är således temligen säkert, att TOCKa är af
genuin slavisk härkomst och ingalunda lånadt från Finskan, och
sannolikt åtminstone är det motsatta förhållandet. Men
jag-vill nu ej uppehålla 111ig dervid, utan anmärker ännu vid
denna artikel i hr D:s ordbok, att han deri 0111 ordet tuska
uttalar äfven den meningen, att det vore till roten
beslägtadt ined tuiskan Hyga ell. strös hastigt omkring (hvaraf
bland annat tuisku snöyra) och med tiuskan yttra otåligt
och med gnällande ton. snäsa till. Detta är dock föga
troligt. Såväl tuiskan som tiuskan höra till dessa
halfouo-matopoetiska ord, om hvilka i det föregående var fråga och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
