Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
123
ken lånat namnet på detta föremål hos de slaviska eller
germaniska grannarne: oopoja, Bart, porta.
Om ordet sikka har ur Renvall s lexikon influtit i
Lönnrot s ett groft fel, som åter föranledt hr D. till ett stort
misshugg (n:o 584). Lönnrots bestämning, ordagrannt
öfversatt från Renvalls, lyder: "’sikka parningslust, brunst (hos
får, getter); olia sikassa 1. sikoillansa vara brunstig".
Endast det sista är riktigt, ty saken är den, att ordet sikka 1.
sikko, föga brukligt i Finskan, men så mycket mer i
Estniskan (ehuru äfven der troligen af främmande ursprung), i
sistnämnda språk betyder bock, handjur af fåret eller geten,
i synnerhet det sednare. Från denna betydelse synes det
vara långt till den af de två lexikograferne angifna. Det är
likväl ej så. Man säger i Finskan om kon, då hon är
brunstig: "lehmä ön härjillänsån med adess. plur. af härkä oxe,
tjur. Uttrycket är omöjligt att ordagrant efterbilda;
närm-ningsvis kan det öfversättas med: kon har lust till tjurar.
På samma sätt säges om svinet: "sika ön karjuillansa’n
suggan har lust till fargaltar, af karjii fargalt. Och likaså
säger man om getter och får: "uuhi, kili ön sikoillansa’’’ har
lust till bockar, af det ifrågavarande ordet sikka 1. sikko
bock. Lönnrot s "olla sikoillansa vara brunstig" är således
rätt, blott man underförstår att uttrycket gäller endast om
får och getter, hvilket dock framgår af hvad han yttrar
litet förut. Hr D. har tagit sig friheten att utvidga
betydelsen af ordet sikka till "brunst bei thieren" i allmänhet, och
detta har han gjort sannolikt för att kunna med detta ord
sammanställa verbet sikiän aflas, alstras, emedan detta ej
begagnas blott om får och getter, utan äfven om andra djur,
ja sjelfva menniskan. Men dessa ord hafva ej något
gemensamt med hvarandra; sikka, med dubbelt Ä-ljud, betyder
bock, sikiän, med enkelt sådant, betyder aflas, alstras, och
har till stamord ett siki ell. sike med betydelsen foster, som
väl ej sjelft numera förefinnes i språket, men dock
anträffas i ordet sikiö, sikiä foster, afföda såsom stamord.
Under n:o 620 förekommer ordet sysi kol, stam syte,
och hr D. synes förmoda, att det är derivat från syttyä tän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
