Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
124
das, då han om sysi säger: "der bildun» nacli würde das
wort so viel heissen als das angezündete11. Sanningen är
dock den, att sysi är stamordet, hvaraf regelbundet bildats
verbet syt-tää tända och deraf intransitivt eller passivum
sytt-yä tändas. Äfven syden, syteä kytta, förkolas är ett
regelbundet derivat från syte.
Lappska ordet suorgge trädgren, tlodarm torde ej kunna
sammanställas med f. saara, haara gren (n:o 635), utan med
f. sorkka fot, ben (hos djur), ehuru dessa båda ord till roten
dock kunna vara beslägtade med de förra.
Till 838 sarv i och 638 (läs: 639) hirvi, der vi bland
annat finna magy. szarv horn och szarvas hjort anförda,
hade äfven bordt hänföras f tarvas. Om detta i Kalevala
förekommande ord (i verserna: "Pohjola porolla kynti,
Ta-kalappi tarvahalla""), som eljest är alldeles obsolet, tvistade
man länge, tills jag anträffade ordet i Ljungo Thomæ
lagöf-versättning i betydelsen elg (se Suomi, 2:n Jakso 1 osa s. 7).
Orätt är ordet suoro "glied der thiere" under n:o 642
uppställdt såsom ett sjelfständigt stamord. Det är identiskt
med eller åtminstone derivat från suora rak och hade
således haft sin rätta plats tillsammans med detta ord.
Vid n:o 668 sa iras sjuk hade mordv. verbet särädau
vara sjuk (f. sairastan), såsom dermed nära beslägtadt, bordt
anföras.
Att surma död fått sin egen nummer (670) och ej står
tillsamman med verbet suren, som i Estniskan och Wotiskan
har betydelsen do och deraf surma (sure-nia) är ett tydligt
derivat, förefaller besynnerligt.
Härmed har jag kommit till första häftets slut. Tid
och tillfälle medgifva mig ej att egna det andra häftet en
så ingående granskning som den det första nu erhållit.
Likväl kan jag ej lemna det andra häftet heller utan att
anmärka om ett och annat, som fallit mig mest i ögonen.
I detta häfte, soin kom två år sednare ut än det l:sta,
har arbetets plan undergått en betydlig förändring, deri neml.
att rotgrupperna i detta häfte äro mycket större än i det
första, hvilket dock kan till en del äfven bero af ämnets be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
