Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skaffenhet (det är bokstafven s, här afhandlas). Ju större
imellertid den ordmassa är, som antages hafva sitt ursprung
i en s. k. rot och derunder sammanställes, desto större
måste äfven det godtycke vara, hvarmed de sålunda
sammanfösta orden likasom på en prokrustesbädd af etymologen
göras lika eller liknande hvarandra och lemlästas såväl till
betydelse som ljud. All ordning och öfversigtlighet gå
härigenom förlorade, egenskaper, hvilka dock ett lexikaliskt
arbete i första rummet bör ega. Och hvad har härmed
vunnits? Knappt något annat än att författaren varit i tillfälle
att visa sin skicklighet i fonetikens trollkonster och sin
fullkomliga oafhängighet af allt hvad som kallas sundt förstånd.
Ty fåfängt är det att hoppas, att någon skulle bli
öfvertygad t. ex. derom, att roten sap (med varianter) i de linska
språken ursprungligen har följande 14 betydelser: drucken,
schmutz, eng, zupfen, umwickeln, umwühlen, magern,
ertrin-ken, sauer werden, greifen, scblagen, fiigen, schleifen,
sam-meln (2 häftet s. 60), och att ord, sådana som: suppu, siipi,
sauva, sepä, saapas, häpeä, kapparna, sappi, savi, suoja,
hauta, Jiaava, seppä skulle hafva sitt, gemensamma ursprung
i detta sap. Så vidt mig är bekant har ingen af de
språkforskare, hvilkas arbeten kunna kallas mönstergiltiga, gifvit
teorin om ordrötterna en så vidsträckt tillämpning som
ht-D. Dock, det är icke min mening, att denna gång granska
planen i hans arbete, utan måste jag inskränka mig att till
det sednare af de tvänne utkomna häftena nu göra några
anmärkningar i detalj.
I spetsen för artikeln n:o 682 står veps. seraidan bäfva,
darra. Hvarför äro de beslägtade finska säräjän, särähtää
("pyy pyrähti, maa järähti, Jeesuksen sydän särähtP) ej
anförda här?
Under n:o 683 finna vi bland annat f. hieroa, men sakna
dess lappska motsvarighet fierrot.
Verbet siirtää (n:o 686) är helt visst uppkommet af
samma rot som f. syr-jä, hvilken rot kanske finnes i tscher.
sir rand, kant, och hade således rätteligen bordt
sammanställas med dessa ord under n:o 648 (i l:sta häftet).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
