Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En jemförelse mellan finskan och latinet.
Af
V. Gustafsson.
Såsom bekant uppställa språkforskare en bestämd
skilnad mellan agglutinerande språk, i hvilka ändelserna eller
rättare formelementen blott sammansättas, men icke
fullständigt sammansmälta med stammarne, och flekterande språk, i
hvilka det senare förhållandet eger rum. Det förra
inträffar t. ex. i formen tulet "du kommer11 af stammen tule i
finskan, det senare är deremot fallet i formen willst "du vill11
af tyska stammen uoll. Huru mycket sanning eller tvärtom
oriktighet än må ligga i antagandet af en sådan skilnad,
är åtminstone det säkert, att densamma ej obetingadt kan
uppställas som grund för indelandet af språken i grupper.
Då man, för att taga ett oss ganska nära stående exempel,
är frestad att karakterisera de finsk-ugriska språken som
agglutinerande, kan man icke förbise den omständigheten, att
finskan tydligen är ett flekterande språk, något såsom ock
Steinthal ehuru ined en viss tvekan anmärker (Charakteristik
der hauptsächlichsten Typen des Sprachbaues. Berlin 1S60.
S. 322). Svårt är det. i sanning att inse hvarför den finske
språkanden borde anses endast "fastlimma11 t. ex. ändelsen
tci till stammen kykene i ordet kyetä, då man i ett
flekterande språk som t. ex. latinet har former sådana som
anima i jemte animæ, af hvilka det förra tydligen fyrstafvigt
slutar en hexameter hos Lucretius.
Då saken så förhåller sig är det glädjande att se huru
forskare inom de "högre" stående tlekterande språkens
område finna och erkänna det i detta afseende riktiga. Så
halden som skrifvit dessa rader hört den välbekante Leskien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
