Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•231
ter) vid helsa, hemsöken icke med dragsjuka, föden icke
kråkor och skator, gören boskapen och hästarne feta, gifven
helsa åt barnen.
Uti Vjatka guvernementet, der jagten fortfarande är en
vigtig näringsgren, offras fore höstjagtens begynnelse åt de
aflidnes andar på samma gång, som åt skogens gudar.
Både inom Kazanska och Vjatka guvernementet
förekommer ett egendomligt offer åt en afliden husbonde eller
en värdinna. Denna fest firas vanligen något är efter den
aflidnes död, har en glad prägel och är förenad med
alldeles samma ceremonier, som ett vanligt bröllop samt
benämnes äfven kiilem murt s’uan, d. ä. den dödes bröllop, eller
jyr-pyd s’oton == hufvud-fot offer. I Kazan hembäres dervid
både åt husfader och husmoder en svart ko, men i Vjatka
åt värden en svart häst, åt värdinnan en svart ko. I
sistnämnda guvernement har den ursprungliga betydelsen af detta
oifer bibehållit sig i folkmedvetandet. På min fråga om
ändamålet med detta offer fick jag genast svaret: för att far
och mor i andra verlden icke måtte sakna häst och ko.
Efter festens slut föres det offrade djurets ben med stor
högtidlighet till ett särskildt ställe, som finnes i närheten af hvarje
Votjakby och benämnes lyy-kujan inty = benkastningsställe.
Ehuru Vjatka Votjakerna redan på 1600-talet tvungos
till ett yttre antagande af kristendomen, har dock
hedendomen bland dem en ursprungligare prägel än i Kazanska
guvernementet. De särskilda gudomligheterna hafva bibehållit
sin individualitet och anropas särskildt. Castrén har med
psykologisk skarpblick framhållit, att de finsk-ugriska folken
ursprungligen dyrkat naturen i dess omedelbara, sinnliga form,
t. ex. himmelen, jorden, vattnet, elden, att en del af de
al-taiska tolken, t. ex. Samojeder och Turkar, ännu till
sednaste tider qvarstått på denna ursprungliga ståndpunkt, men
att några altaiska folkslag såsom t. ex. Fornfinnarne
framskridit till en högre ståndpunkt af gudsmedvetande och
begynt skilja emellan naturen i dess sinnliga omedelbarhet och
de i naturen herrskande personliga gudamakterna, skilja
emellan himmel och himmelens gud, vatten och vattnets gudom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
