Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
53
öfvergång i betydelse äger rum på det indogermaniska
språkområdet, något som jag äfven påpekat. Fettet skulle i så
fall fått sitt namn af dess skinande egenskap. På enahanda
vis har finskan beuämt en strimmig eller spräcklig oxe eller
ko kaili, kailio, en hvit oxe koivas, koivio, samt björken för
dess hvitglänsande stam koivu, hvilket ord ingalunda är blott
en ’"oegentlig och poetisk benämning’" såsom A. förmodar,
utan lika regelrätt och vanligt bildadt som t. ex. kajava och
de flesta substantiver. Uppenbarligen är det en
diminutivform af ett obrukligt adjektiv koiva glänsande, hvilket
äfven ingår i koivas. Här förtjenar anmärkas, att Budenz
i sitt Magyar-Ugor szötår 130 ställer äfveu kuu måne =r
mordv. kov, kon, uug. hö för hava i förbindelse med samma
rot som ingår i ko i, koivu, kaje (jfr min ordbok n:o 214),
hvarigenom hvarje formell betänklighet med afseende å
förbindelsen af kuu fett med denna rot vore undanröjd. — Att
kuuja vore en 1,förfinskningri, d. ä. lån af det lappska
goai-gem hanlax förekommer ej sannolikt. Lappska diftongen oai
motsvaras i finskan af ai och ot, hvarjämte ordet såsom lån
väl fullständigare bibehållits såsom kaikama, koikama eller
någonting liknande. Måhända är det dock utveckladt ur
någon annan rot, såsom det lappska ordet synes äga samband
med roten i fin. koikero slingrande varelse, koikata kretsa,
slänga sig; för utredningen häraf fordras dock ytterligare
undersökningar.
N:o 39. A. erkänner icke derivationen af kantele
såsom diminutivform af käns i, dels emedan detta instrument
ej har något sotn kunde kallas lock, dels emedan finskan ej
ägde en diminutiv härledningsform lehe. Hvad suftixen
vidkommer anför han sjelf siekale, retale, retkale, ehuru han
benämner dessa ord v)halfonomatopoetiskav), ’"’hvilkas
deriva-tiousbetydelse är dunkel". Klart är dock, att siekale på
samma sätt hänger tillsamman med siekata (detta må sedan
vara genuint eller lånadt såsom Lönnrot antyder), som
sie-pale med siepata samt sipale med sivata, sipaista. Sipale
har dessutom biformerna sipala och sipakka, såsom bredvid
retkale finnes ett retka med samma betydelse och jämte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
