Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54
retale med små modifikationer rettu, retu (i adj. retuinen
slarfvig), retku, rettelö. Andra bildningar med samma
suffis äro kyynele jämte kyynö — ung. könjü, jfr min ordbok
n:o 259, seppele och scippäle hårbindel, hvilket Ahlqvist i
sina kulturord i motsats till Thomsen anser genuint, jfr min
ordb. n:o 758. På grund af dessa och ännu en mängd
liknande former måste för finskan en dimiuutivsuffix lehe
erkännas såsom fullt konstaterad, ehuru Ahlqvist i sin Suomen
kieleu rakennus s. 57 bland diminutivsuffixer uppför blott
formen lo. Möjligheten af en härledning från kansi är
härigenom ådagalagd.
I fråga om innehållet synas ej heller några
oöfverstigliga hinder förefinnas. Väl kallas stommen i Kalevala koppa.,
emäpuu, det förra antydande något urgröpt, men i 40
sången, som beskrifver det första instrumentet af detta slag.
säges denna koppa vara gjord af en gäddas käkben, som
påtagligen icke lemnade tillfälle till någon betydligare
urgröpning. Flere af de former under hvilka kantele i vårt land
uppträder ha äfven utseende af endast ett lock, öfver
hvilket strängarna äro spända. Af större betydelse är den af
Ahlqvist påpekade omständighet att litthauerna, ur hvilkas
språk finnarne upptagit så många lånord, benämna sin
folkharpa kanklys, och att ordet ej förekommer annat än vid
Östersjön. Här åter är formen icke rätt öfverensstämmande.
Bokstafven y betecknar ortografiskt ett långt i hvarföre det
littauiska rngys upptagits såsom vitis, stam rukii; lånordet
borde derföre äga formen kanklis, kankelis, kankele eller
något liknande, i synnerhet som finskan ingalunda undviker
dylika ljudförbindelser: konkelo, kankeloinen.
Ljudöfvergån-gen kunde då ha inträffat endast för att undvika
sammanträffandet med kankea o. a. Men härtill kommer, att man i
nordöstra delen af landet benänit den lappska trolltrumman
kannus, hvilken betydelse utan tvifvel sammanhänger med
kansi. Tills vidare måste jag derföre fasthålla vid den åsigt,
att skälen för ordets inhemska ursprung äro öfvervägande.
N:o 85—92. De under dessa nunnor sammanförda ord
under en gemensam rot kas "feucht sein, blühen, anschwellen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>