Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
55
/.uwachsen" anser A. vara "sammanförda alldeles
godtyckligt och uppenbarligen mot bättre vetande", detta senare
uppenbarligen något slags lapsus mentis, ty man har annars
svårt att förstå hvartill ett dylikt förfaringssätt skulle tjena.
A. ställer kasvan, såsom derivat af kasu. till kasa hög, hop,
trafve, något uppstående, hvari jag gerna instämmer. Att
det icke såsom några trott bör uppfattas såsom lånord af
det svenska kase framgår bland annat af dess förekomst i
mordvinskan, ceremissiskan och ungerskan. A. ställer
derföre alldeles riktigt invid detsamma koso såsom "en variant",
ehuru han ej såsom Lönnrot uppfattar detta sistnämda såsom
adjektiv utan substantiv med betydelsen ymnighet. Lönnrots
lexikon anger betydelserna: ymnig, riklig, frikostig, men
derjämte upptages uttrycket koso-ilma — fult väder, hvilket
utan tvifvel innehåller den ursprungliga betydelsen "fukt",
då den vanliga: hop, hög, ngting uppstående icke gerna kan
nöjaktigt förklara nämda sammansättning. Koso, kasa samt
de t härledda kasvan återgifva numera blott den härledda
betydelsen, då åter kasi dagg, fukt, kasea vätande, fuktig,
seg, frodig, lummig, växtrik, yppig, stark och de deraf
härledda kastan fukta, vatna, begjuta, kastun bli våt, fuktig,
äfvensom kostan fukta, väta, koste fukt, svallning, tillvext,
kostea fuktig, svullen, tjock, kostua bli fuktig, däfveu, svälla
till, tilltaga, tillvexa, ökas, förkofras, angifva dels den
ursprungliga betydelsen, dels denna jämte de derur utvecklade.
Att ordet sakea endast genom omkastning skulle uppkommit
af kasea, såsom A. vill (han jämför typerä: pyterä), under
hänvisning derpå, att "omkastningen spelar en ej alldeles
obetydlig role i den finska primära ordbildningen", är mer
än tvifvelaktigt, då på bela det finska språkområdet talrika
ordbildningar förekomma ur en rot sak, jfr mitt wörterb.
591. Huruvida man åter är berättigad att ställa sjelfva roten
kas — sak är något som ännu tarfvar vidare undersökning,
då den senare synes äga grundbetydelserna "tät, tjock,
grumlig", men någon form med betydelsen "fuktig" såsom den
förra ännu ieke uppvisats.
A:s invändning att kàsnä, känsö valk, dalk, knöl ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
