Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
har något att skaffa med förenämda ordgrupper synes
berättigad, då de sannolikt sammanhänga med öfriga språks
bildningar i betydelsen skorf, utslag, hvilka jag sammanfört under
n:o 91. Deremot synes det osäkert om i så fall kässä
puckel, knöl, växt bör förbindas med de föregående, dä det väl
icke kan skiljas från sambandet med syrj. kïz tjock, cerem.
kiixgo, kizge tjock, tät, lapp. kassa, kassok tjock, gassko
buk. Hvad kaski beträffar, hvilket Ahlqvist väl riktigt
uttydt såsom stående för kaski-maa, hvarigenom det
erhåller den i estniskan ännu förekommande betydelsen björk (jfr
auszüge aus einer neuen gram. Vet. soc. acta X, 205),
betraktar han detta ord såsom en ’’sjelfständig, allena stående
ordstam11. Härvid är att märkas, att språket öfverhufvud
icke skapar dylika isolerade bildningar; der de förekomma,
äro de blott numera till sin gestalt och betydelse så
omformade, att forskaren har svårt att uppdaga deras ursprung.
Med anledning deraf, att liviskan har ett ord kazki
betydande fuktig, våt, saftig, hvilket till sin form är
diminutivbildning stående i samband ined fin. kasea, har jag i mitt
wörterbuch n:o 98 hänfört kaski till denna bildning.
Anderson har i sina ""Studien zur vergleichung der
indogermani-schen lind finnisch-ugrischen sprachen1,1 s. 251 förklarat kaski
ur en annan rot kas, hvilken han ger betydelserna kratzen,
schaben, reissen och ur hvilken de finska kassata rista upp,
kasata hugga, kaskata rista upp, göra inskärningar, skafva,
lappska kasket mordere m. fi. vore härledda. Enligt denna
etymologi vore väl kaski-maa lätt att tyda såsom ett ställe
hvilket man uppristat för sådd, eller möjligen hvarest man
nedhuggit träden, men betydelsen björk för det estniskt-finska
ordet vore ej lika klar, ej heller hvarföre äfven en växande
sved, som annars kallas haltne kunde så benämnas. Måhända
antyder äfven kasa strå, dåligt hö hellre samband med kas
fuktig.
N:o 112. Såsom ett svårt missgrepp anser Ahlqvist det
vara, att jag anfört det estn. kostma bland v’onomatopoetiskaT)
ord sådana som kahajan, kuhisen m. fl., då det till ljud och
betydelse är fullkomligen identiskt med fin. kostan hvars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
