Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
61
gående nummer stält i samband med dessa est. liäbilik
blygsam, anspråkslös, men såsom epitet till snö: försvinnande.
Genom detta och en mängd mellanlänkar ledes man till en
under formerna häp. säj), sap framträdande rot med
grundbetydelserna aftaga, försvinna, hvaraf jag sammanstält en
mängd former under n:o 767—771. Huruvida någon
ursprunglig gemenskap råder mellan de i en mängd
ordbildningar ostridigt framträdande sap och saj, förmedlad genom
ljudöfvergångar som ingalunda äro alldeles ovanliga, kan
åter utan vidare undersökning hvarken antagas eller
bestridas.
I sammanhang med n:o 344, der hr A. förbinder hilt i,
holti och lialti (halti-ja) med germaniska roten halt,
anföras af honom några med h börjande ord, gemensamma för
finskan och lappskan, hvilka han ej funnit i min ordbok.
För en del af dessa torde den antagna identiteten ännu
fordra utredning, så t. ex. f. harva och lap. vuorje, f. hirsi
och lap. yarssat, f. huikean och lap. higjelet. Det
förstnämda har jag under n:o 556 sammanstält ined lap. siervve,
utsj. liärvi; för hirsi finnes det regelbundet motsvarande lap.
harsa, harca, hvarpå äfven Budenz fäst uppmärksamheten :
af finékt ui (huikean) kommer man svårligen till ett lappskt
i. Lappskan äger för öfrigt med finskan ett stort ordförråd
gemensamt, deribland äfven många med h begynnande ord,
såsom bland annat synes t. ex. sid. 42 af mitt arbete: Die
gegenseitige verwandtschaft der Finniseh-ugrischen sprachen.
I ordboken har jag likväl i allmänhet icke upptagit
öfverensstämmelser, hvilka blott finnas på detta trängre område,
så vida de icke tillika äro talrikt representerade äfven inom
öfriga baltiska språk.
N:o 355. Hr A. betviflar härledningen af namnet
Jou-kahainen ur samma rot som verbet joiikahdan, hvarigenom
det finge betydelsen af en som hastigt skyndar framåt,
hvilket jag ansett passa in på nämnda persons karakter. Tager
man hastigt såsom liktydigt med obetänksamt, torde
tydningen icke vara så alldeles olämplig. A. föredrager en
bärledning ur joukka, joukea smal, mager, hvarigenom en mot-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
