Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64
Men man bör ej pråla med sina goda verk: lefven så att j
döljen edra goda gerningar, men icke fördöljen edra synder,
sade Buddha åt sina lärjungar.
Sådan är den religion i sina grunddrag, hvilken gjorde
det första intrånget på den turanska schamanismen och som
af alla religioner ännu har de flesta bekännare. Förföljd och
utrotad i sitt hemland, emedan den hotade att kullstörta dess
på kastväsendet grundade samhällsskick, spridde sig
buddhis-men så mycket mera i många andra länder, såsom Tibet,
Kina, Japan, östra Indiska halfön. I mellersta Asiens östra
steppländer ombildade den totalt de vilde och krigiske
nomaderna till detta stilla och fredliga folk, som Mongolerna
i våra dagar äro. Från dessa stepper sträckte buddhismen
sitt välgörande inflytande mot norr in på polarfolkens
gränsmarker, fastän den, märkvärdigt nog, bland desse folk ej
mäktat vinna stadigt fotfäste. Inom Europas gränser
anträffas buddhismen endast hos de norr och vester om Kaspiska
hafvet nomadiserande Kalmuckerna, en gren af Mongolerna,
hvilken först i förra århundradet intog sina nuvarande
boningsplatser. Öfverallt har buddhismen varit gynsam för en
ordnad och fredlig samhällsinrättning. En icke ringa fördel
af dess antagande hafva förut okultiverade folk haft deruti,
att den infört skrifkonsten hos dem och gifvit upphof till
odlande af litteratur.
Med allt detta saknar buddhismen alla begrepp om en
skapare, om en gudomlig försyn, om Gud i allmänhet, ja man
kan med Ignell säga, att. den är förnekelsen af all gudamakt,
gjord till religion. Buddha underkände fullständigt de gamle
gudarnes betydelse; och detta skedde öfverallt, der hans
religion infördes. „Men utan föremål för sin dyrkan kan
menniskan aldrig vara. Buddha blef derför sjelf vördad såsom
Gud, ehuru alltid tillika erkänd att hafva varit menniska.’"
Hans af metall gjutna bild, föreställande en i meditation
försjunken man, sittande med benen i kors, finnes i alla
Bud-dhatempel och i hvarje buddhistisk familj. — I förbigående
tnå nämnas, att en sådan bild utgjorde den enda eller
förnämsta prydnaden i den frankfurtske filosofen Schopenhauers
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
