Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
Tillfölje af deri förändring, de svenska
väderstrecksbe-uSmningarna utöfvat på (inska kompassen, anser R. äfven den för
det närvarande kunna indelas i 10 streck ined följande
benämningar, af hvilka han med frågetecken utmärkt de mindre säkra.
N pohja S meri el. etelci
NNO kaarna-pohja ? SSW" meri-lounai
NO itä-pohja SW meri-länsi (louua)?
ONO kaarna-itä? WSW länsi-lounat
O itä \ \ lcl ti si
OSO itä-kaakku W~NW luodet-lansi
SO kaakko NW luodet
SSO meri-kaakku NNW" luodet-pohja.
Innan jag går vidare att undersöka grunden för dessa
indelningar och benämningar, anser jag nödigt med några ord
nämna äfven om väderstrecks-benämningarna hos det med oss
närmast beslägtade ehstniska folkel.
1 ehstniskan på fasta landets kustorter äro enligt
Rosen-p lä ut ers Beiträge, 12 hft s. 94, 95, följande benämningar i
bruk:
N pnhlii, S luunat,
NO idda-pohhi, SW eddel,
O idda, W" lens,
SO kak, NW loed.
Enligt eu annan uppgift, som i nämnda arbetes 10 hft.
s. 9(i förefinnes, skola nämnda väderstreck på Ösel hela N piih/ii,
NO idda, O ma-kaar, SO lounad, S eddel, SW /atis, W"
wessikuar, NW loed, hvilka benämningar ej öfverensstämma
med de förra för andra än N och NW".
Utan alt behöfva antaga någondera af dessa uppgifter för
oriktig, kan man alllförväl förklara olikheten af det olika
språkbruket på hvardera stället. Märkvärdigt förefaller det dock, att
i den öselska uppgiften SO heter luuruid, hvars motsvarande ord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
