Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
711
hvarvid den tjenade till trottoar och var upphöjd öfver de breda
sidoafdelningarne.
Broar byggdes dels af sten dels af träd dels af hvardera
materialet tillika. De äldsta ledde öfver Tibern i och vid Rom.
och alla, på hvilka man der ännu färdas, härstamma från
Romartiden, ehuru de sedermera undergått större eller mindre
förändringar. Den fordna pons Ae/ius, nu ponte di San Angelo,
hvilken ledde till Hadriani mausolé (som nu är förvandlad till
citadell och statsfängelse), är den präktigaste. I Rimini finnes
från Augusti tid en fullkomligt bibehållen bro af hvit marmor,
hvilken sammanband den omtalade via Flaminia med dess
nordliga fortsättning via Aemilia. Företrädesvis anmärkningsvärd är
äfven en bro nära Rom på vägen till det fordna Gabii,
anmärkningsvärd både för sin höga ålder, — ty denna så kallade ponte
detta nona, som fortfarande begagnas, har ansetts härleda sig
ända från Gaji Gracchi tid, — och derföre att dess nio
hvalfbågar äro murade öfver en däld, der endast under den regniga
årstiden bildar sig ett smalt vattendrag. På Pyreneiska halfön
beundrar man en majestätisk, af Trajanus uppförd bro öfver
Tajo i staden Alcantara och de imponerande ruinerna med 26
hvalfbågar af bron öfver Tormes i Salamanca, hvilken Trajanus
enligt en inskrift lät ombygga. Dess äldsta ursprung är
obekant. Spanien, Portugal, Italien, Frankrike äga ännu andra
sådana minnen från Romarnes tid. Den byggnad af detta slag,
som de gamle sjelfva synas mest beundrat, var Trajani kolossala
bro öfver Donau, hvars 20 stenpelare enligt Dio Cassius hade,
fundamentet oberäknadt, en höjd af 150 fot och 60 fots tjocklek.
Dess plats sökes vanligen vid Orsova i Servien, der några
ruiner stå qvar i floden.
Romarnes vägbyggnader voro värdiga ett folk, som var
kalladt att herrska öfver verlden. Militäriskt och dynastiskt var
hufvudändamålet med de stora chausseerna, hvilka likt annar
utsträcktes från Rom kring verlden för att omsluta den. I
andra rummet kom omsorgen om den privata kommunikationen.
Derjemte verkade äfven en håg för storartade kraftyttringar,
såsom ett uttryck af nationens karakter och af individers.
Då den republikanska andan var som ädlast, älskade inan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
